Gå till sidans innehåll

GUIDE

Neurologisk sjukdom och motion

Uppdaterad 22.8.2025

1
2
3
4
5
6

6. Uthållighetsträning och neurologisk sjukdom

Uthållighetsträning har många hälsofördelar – den förbättrar orken i vardagen och stärker funktionsförmågan. Det är både möjligt och rekommenderat att träna uthållighet även när rörelseförmågan är begränsad.

Neurologiska sjukdomar påverkar ofta muskelstyrkan, balansen och förmågan att gå, vilket kan göra det svårt att röra sig. Begränsningar i rörlighet påverkar också konditionen och förmågan att klara vardagliga sysslor. Alla former av fysisk aktivitet som belastar stora muskelgrupper förbättrar effektivt uthållighetskonditionen.

Genom uthållighetsträning kan du förbättra din livskvalitet och funktionsförmåga. Regelbunden uthållighetsträning stärker till exempel hjärtats och blodcirkulationens funktion, sänker vilopulsen och blodtrycket. Motion kan också bidra till att förebygga exempelvis stroke.

Ta hänsyn till dina egna resurser och funktionsförmåga när du börjar träna uthållighet. För en del är det bättre att ta två kortare promenader i stället för en lång, så att orken räcker också till vardagens andra uppgifter.

Uthållighetsträning kan utövas med hjälp av olika hjälpmedel för rörelse och anpassad motion. Hjälpmedel kan användas inom många olika träningsformer, såsom cykling, vattengymnastik, armcykling och rodd.

Be om råd kring uthållighetsträning och anskaffning av hjälpmedel vid behov – exempelvis från hälso- och sjukvården, idrottssektorns personal eller patient- och intresseföreningar.

Vardagsrörelse kan enkelt integreras i din dagliga rutin: resor till arbete eller ärenden samt annan nyttig rörelse är viktiga möjligheter att träna uthålligheten. Tröskeln för vardagsrörelse är ofta lägre än för att utöva en specifik idrottsgren – få hinner träna en viss sport flera gånger i veckan.

Exempel på rörelse i samband med arbete och ärenden kan vara:

  • promenader och trappgång

  • cykling och elcykling

  • att manövrera rullstol.

Nyttig rörelse kan också vara:

  • utflykter, svampplockning

  • ärendebesök såsom museer, bibliotek, teatrar, köpcentrum

  • städning, hushållsarbete och andra sysslor hemma

  • trädgårdsarbete och skogsarbete.

Uthållighetsträning är individuell och din funktionsförmåga påverkar vilken träning som passar dig bäst och utvecklar din uthållighet.

Uthållighetsaktiviteter kan till exempel vara:

  • promenad, stavgång, löpning

  • skidåkning, skridskoåkning, rullskridskoåkning

  • orientering, vandring

  • simning, rodd, paddling

  • racket- och bollspel, golf

  • aerobics, dans.

Som utgångspunkt kan du följa de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet för vuxna, även vid neurologisk sjukdom. Enligt rekommendationerna bör du:

  • vara fysiskt aktiv med måttlig intensitet 2 timmar och 30 minuter per vecka eller med hög intensitet 1 timme och 15 minuter per vecka

  • fördela rörelseunderlagen över dagen i korta pass efter hur du orkar och mår.

Börja med att öka antalet träningspass och längden på varje pass. Därefter kan du gradvis öka träningsbelastningen i uthållighetsträningen utifrån hur du orkar och känner dig.

Du kan öka belastningen genom att:

  • gå snabbare under promenaden

  • använda lätta vikter med kardborreband runt anklarna när du promenerar

  • cykla eller träna på motionscykel med högre tempo eller större motstånd

  • simma samma sträcka snabbare än tidigare

  • öka hastigheten och rörelseomfånget vid vattenlöpning.

Om du redan är van vid uthållighetsträning kan du öka belastningen snabbare, men lyssna alltid på din kropp och vila när det behövs. Du kan bedöma träningsintensiteten med hjälp av länken.