Rehabiliteringshandledningens arbetsformer

Syftet med rehabiliteringshandledning är att stödja klientens återhämtning och delaktighet och att hjälpa hen att klara sig i vardagen.

Rehabiliteringshandledaren träffar klienter och/eller närstående på rehabiliteringshandledarens mottagning eller i klientens egen livsmiljö, såsom

• hemma

• på daghemmet

• i skolan

• på arbetsplatsen.

Arbetsmetoderna för rehabiliteringshandledning omfattar

• handledning

• råd och stöd

• lyssnande samtal, det vill säga dialog

• motiverande intervju

• multidisciplinärt samarbete.

Samordning säkerställer att rehabiliteringen fortskrider och genomförs för klienter som använder tjänster från olika aktörer och organisationer. Det hjälper till att stärka klientens agentskap och att ta makten över sin tillvaro. Samordning behövs till exempel i övergångsfaserna och i rehabiliteringsprocessen vid samsjuklighet.

Behovet av samordning är individuellt och tar hänsyn till klientens

• resurser

• närståendes deltagande i klientens vardag

• livsmiljö i vilken klienten verkar.

Rehabiliteringshandledaren samordnar vid behov den multidisciplinära arbetsgruppens verksamhet och samarbetet inom och mellan social- och hälsovården och resten av nätverket i frågor som rör klienten. Samarbetspartnerna omfattar till exempel

• skolan, daghemmet eller arbetsplatsen

• försäkringsbolag

• FPA

• privata serviceproducenter

• tredje sektorn.

Syftet med nätverksarbete är att använda klientens och olika aktörers expertis för att sätta upp och uppnå mål för rehabiliteringen.

Nätverksarbete är en arbetsmetod för rehabiliteringshandledning där klienten står i centrum och arbetsfördelningen mellan olika aktörer är ändamålsenlig.

Nycklarna till ett framgångsrikt nätverksarbete är

• engagemang i nätverkets verksamhet

• ömsesidigt förtroende

• identifiering och erkännande av yrkeskompetens.

Olika former av nätverksarbete är till exempel:

• multidisciplinära och sektorsövergripande arbetsgrupper och samarbete inom den egna organisationen, såsom en egen arbetsgrupp eller en kollegial arbetsgrupp.

• ett nätverk av myndigheter och sektorsövergripande samarbete, till exempel med social- och hälsovården, FPA, arbetspensions- och olycksfallsförsäkringsbolag, företagshälsovården samt utbildningen och småbarnspedagogiken.

• annat nätverksarbete till exempel med familjen och andra närstående, den tredje sektorn samt arbetsplatsen.

• nätverksarbetet kan ske ansikte mot ansikte eller på distans.