Det är naturligt att vårt vakenhetstillstånd varierar.
Förändringar i vakenhetstillstånd är normala och påverkar olika människor på olika sätt. Vissa av oss kan till exempel bli nervösa inför en presentation, men i ett högt vakenhetstillstånd kan vi ändå prestera bra. Någon annan kan däremot bli så pass låst i en liknande situation att hen inte kan genomföra presentationen alls eller har svårt att koncentrera sig.
Nervsystemet påverkar regleringen av vakenhetstillstånden samt samspelet mellan kropp och sinne.
Det optimala vakenhetstillståndet är individuellt.
När du befinner dig i ett optimalt vakenhetstillstånd kan du fungera ändamålsenligt i vardagen – du har tillräckligt med energi för dagliga sysslor och känner dig lugnare vid läggdags. Du känner dig trygg, upplever kontroll, kan fatta beslut och njuta av det som är viktigt för dig. Vid behov klarar du av att tänka abstrakt och komplext. Du kan tänka och känna samtidigt, du är närvarande i din kropp och har en god tidsuppfattning. Du kan koncentrera dig. Även stress, oro och nervositet ryms inom de optimala vakenhetstillstånden och är normala upplevelser.
Kroppen fungerar och känns balanserad vid ett optimalt vakenhetstillstånd. Den reagerar ändamålsenligt på det du gör – din hjärtfrekvens och andning är fria och anpassar sig till situationen. Du kan till exempel varva ner för att äta och vila eller aktivera kroppen för fysisk aktivitet. Utanför de optimala vakenhetstillstånden finns både högt och lågt vakenhetstillstånd. Vakenhetstillstånden kan skifta snabbt mellan högt och lågt vakenhetstillstånd.
"När jag är i ett optimalt vakenhetstillstånd är mina tankar medkännande, jag kan höra vad du säger och lära mig mer om mig själv. Jag känner att det inte finns någon fara – jag är trygg."
Vid högt vakenhetstillstånd blir ditt fokus och din förmåga till interaktion begränsade, och både kropp och sinne går på högvarv. Ditt beteende kan kännas okontrollerat, ryckigt och rastlöst, och din förmåga att medvetet bearbeta information försämras. Det kan vara svårt att varva ner, till exempel för att vila eller äta.
I ett tillstånd av högt vakenhetstillstånd kan du uppleva mycket starka och svårhanterliga känsloreaktioner som känns överväldigande. Ibland kan dessa reaktioner eller handlingar vara något du senare ångrar.
Ditt hjärta kan slå snabbare, andningen kan vara ytlig och musklerna spända. Du kan reagera överdrivet på sinnesintryck, och matsmältningen kan påverkas, vilket till exempel kan leda till muntorrhet.
"Jag är som ett ånglok som bara ökar farten och aldrig stannar. Jag har svårt att koncentrera mig på uppgifter, och min kropp känns rastlös och spänd. När jag medvetet frigör spänningar i kroppen och lugnar min utandning, stillas också mitt sinne."
Vid lågt vakenhetstillstånd kan du känna dig avstängd, uppgiven eller rädd. Din förmåga att medvetet bearbeta information försämras, och du kan uppleva en känsla av tomhet där ingenting riktigt berör dig. I sociala situationer kan du känna ett behov av att undvika kontakt, och ditt tal kan bli monotont.
I ett tillstånd av lågt vakenhetstillstånd fungerar inte kroppen på ett ändamålsenligt sätt. Du kan känna dig kraftlös, och det kan vara svårt att komma igång med aktiviteter. Hjärtats slag, andningen och matsmältningen är långsamma och reagerar inte på ett anpassat sätt. Dina sinnesintryck kan vara dämpade, och även dina rörelser kan bli mer begränsade – du kanske rör dig mindre och visar färre ansiktsuttryck eller gester. Din förmåga att reagera kan vara nedsatt, både i tankar, handlingar och tal. Det kan till exempel göra att du drar dig undan i sociala sammanhang, inte hinner svara på tilltal eller inte reagerar på en elsparkcykel som snabbt passerar förbi.
"Jag känner mig stel och avtrubbad. Det är svårt att komma igång, men när jag väl börjar röra mig märker jag att det långsamt känns lite bättre. När jag sträcker på kroppen och rätar upp mig blir det lättare att se framåt."
Tankar, känslor och kroppen är i ständig växelverkan. Nervsystemet reagerar och styr kroppens och sinnets funktioner på ett övergripande sätt.
Till nervsystemet hör det autonoma, det vill säga icke-viljestyrda, nervsystemet som deltar i många av kroppens regleringsfunktioner, såsom att kontrollera hjärtfrekvens och blodtryck. Det autonoma nervsystemet delas in i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet fungerar som kroppens ”gas” och aktiverar oss för handling. Det parasympatiska nervsystemet fungerar som en ”broms” som hjälper oss att varva ner och främjar lugn och återhämtning.
Det autonoma nervsystemet reagerar på stimuli från omgivningen och kroppen, vilka hjärnan tolkar. Hur hjärnan tolkar dessa stimuli påverkar vårt beteende. Normalt sett går de flesta stimuli och kroppsliga reaktioner obemärkt förbi, vilket är gynnsamt för vår funktionsförmåga.
Om det autonoma nervsystemet befinner sig i ett högt vakenhetstillstånd under en längre tid och inte återgår till ett optimalt vakenhetstillstånd tillräckligt väl, aktiveras kroppens larmsystem allt lättare. Detta kan leda till exempel till långvarig stress. Samma situation kan också resultera i ett lågt vakenhetstillstånd, där vi blir passiva och går på sparlåga.
Genom övning kan du lära dig att känna igen och uppnå ett optimalt vakenhetstillstånd, där din funktionsförmåga och känsla av kontroll är som bäst.
Det optimala vakenhetstillståndet är individuellt.
När du befinner dig i ett optimalt vakenhetstillstånd kan du fungera ändamålsenligt i vardagen – du har tillräckligt med energi för dagliga sysslor och känner dig lugnare vid läggdags. Du känner dig trygg, upplever kontroll, kan fatta beslut och njuta av det som är viktigt för dig. Vid behov klarar du av att tänka abstrakt och komplext. Du kan tänka och känna samtidigt, du är närvarande i din kropp och har en god tidsuppfattning. Du kan koncentrera dig. Även stress, oro och nervositet ryms inom de optimala vakenhetstillstånden och är normala upplevelser.
Kroppen fungerar och känns balanserad vid ett optimalt vakenhetstillstånd. Den reagerar ändamålsenligt på det du gör – din hjärtfrekvens och andning är fria och anpassar sig till situationen. Du kan till exempel varva ner för att äta och vila eller aktivera kroppen för fysisk aktivitet. Utanför de optimala vakenhetstillstånden finns både högt och lågt vakenhetstillstånd. Vakenhetstillstånden kan skifta snabbt mellan högt och lågt vakenhetstillstånd.
"När jag är i ett optimalt vakenhetstillstånd är mina tankar medkännande, jag kan höra vad du säger och lära mig mer om mig själv. Jag känner att det inte finns någon fara – jag är trygg."
Vid högt vakenhetstillstånd blir ditt fokus och din förmåga till interaktion begränsade, och både kropp och sinne går på högvarv. Ditt beteende kan kännas okontrollerat, ryckigt och rastlöst, och din förmåga att medvetet bearbeta information försämras. Det kan vara svårt att varva ner, till exempel för att vila eller äta.
I ett tillstånd av högt vakenhetstillstånd kan du uppleva mycket starka och svårhanterliga känsloreaktioner som känns överväldigande. Ibland kan dessa reaktioner eller handlingar vara något du senare ångrar.
Ditt hjärta kan slå snabbare, andningen kan vara ytlig och musklerna spända. Du kan reagera överdrivet på sinnesintryck, och matsmältningen kan påverkas, vilket till exempel kan leda till muntorrhet.
"Jag är som ett ånglok som bara ökar farten och aldrig stannar. Jag har svårt att koncentrera mig på uppgifter, och min kropp känns rastlös och spänd. När jag medvetet frigör spänningar i kroppen och lugnar min utandning, stillas också mitt sinne."
Vid lågt vakenhetstillstånd kan du känna dig avstängd, uppgiven eller rädd. Din förmåga att medvetet bearbeta information försämras, och du kan uppleva en känsla av tomhet där ingenting riktigt berör dig. I sociala situationer kan du känna ett behov av att undvika kontakt, och ditt tal kan bli monotont.
I ett tillstånd av lågt vakenhetstillstånd fungerar inte kroppen på ett ändamålsenligt sätt. Du kan känna dig kraftlös, och det kan vara svårt att komma igång med aktiviteter. Hjärtats slag, andningen och matsmältningen är långsamma och reagerar inte på ett anpassat sätt. Dina sinnesintryck kan vara dämpade, och även dina rörelser kan bli mer begränsade – du kanske rör dig mindre och visar färre ansiktsuttryck eller gester. Din förmåga att reagera kan vara nedsatt, både i tankar, handlingar och tal. Det kan till exempel göra att du drar dig undan i sociala sammanhang, inte hinner svara på tilltal eller inte reagerar på en elsparkcykel som snabbt passerar förbi.
"Jag känner mig stel och avtrubbad. Det är svårt att komma igång, men när jag väl börjar röra mig märker jag att det långsamt känns lite bättre. När jag sträcker på kroppen och rätar upp mig blir det lättare att se framåt."
Tankar, känslor och kroppen är i ständig växelverkan. Nervsystemet reagerar och styr kroppens och sinnets funktioner på ett övergripande sätt.
Till nervsystemet hör det autonoma, det vill säga icke-viljestyrda, nervsystemet som deltar i många av kroppens regleringsfunktioner, såsom att kontrollera hjärtfrekvens och blodtryck. Det autonoma nervsystemet delas in i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet fungerar som kroppens ”gas” och aktiverar oss för handling. Det parasympatiska nervsystemet fungerar som en ”broms” som hjälper oss att varva ner och främjar lugn och återhämtning.
Det autonoma nervsystemet reagerar på stimuli från omgivningen och kroppen, vilka hjärnan tolkar. Hur hjärnan tolkar dessa stimuli påverkar vårt beteende. Normalt sett går de flesta stimuli och kroppsliga reaktioner obemärkt förbi, vilket är gynnsamt för vår funktionsförmåga.
Om det autonoma nervsystemet befinner sig i ett högt vakenhetstillstånd under en längre tid och inte återgår till ett optimalt vakenhetstillstånd tillräckligt väl, aktiveras kroppens larmsystem allt lättare. Detta kan leda till exempel till långvarig stress. Samma situation kan också resultera i ett lågt vakenhetstillstånd, där vi blir passiva och går på sparlåga.
Genom övning kan du lära dig att känna igen och uppnå ett optimalt vakenhetstillstånd, där din funktionsförmåga och känsla av kontroll är som bäst.
Uppdaterad 26.8.2025
