Att gå till jobbet, att handla ensam, att få stöd av personer som upplevt detsamma som du och meningsfulla fritidsaktiviteter gör det lättare för dig att orka. Det är tröstande att besöka din närstående på sjukhuset eller något annat vårdställe, men du ska inte tillbringa all din fritid i vård- eller rehabiliteringsenheten.

Du kan fungera som närståendevårdare för en närstående som drabbats av en störning i hjärnans blodcirkulation. Då är den insjuknade tidvis beroende av din hjälp. Parrelationen kan bli ojämlik om makarna blir vårdare och patient. Vardagen består ofta av rutiner och av rehabiliteringsklientens tidtabeller. Då är det bra för dig att komma loss från rutinerna ibland.

När en närstående till dig blir sjuk, sker det eventuellt förändringar i era vardagliga sysslor, mänskliga relationer, kommunikation och andra delområden i livet som tidigare var självklara för er. Det är viktigt att komma ihåg att din närstående som blivit sjuk är samma människa som före sjukdomen. Det är också bra att komma ihåg att dina egna åsikter och känslor fortsättningsvis är värdefulla. Din tidigare relation till den insjuknade behöver inte förändras. Om det till exempel är din make eller maka som har blivit sjuk, ska du själv komma ihåg att vara samma make eller maka som du var före sjukdomen.

Det är viktigt att du får social och praktisk hjälp, så att du ska orka. Våga söka och be om hjälp. Du kan prata om dina erfarenheter och tankar med familjemedlemmar och vänner, men också med stödpersoner, stödgrupper, krisarbetare eller socialarbetare.

Efter att din närstående har blivit sjuk kan ditt liv ha blivit mycket sjukdomscentrerat. Tänk på de positiva sidorna i ditt liv, och uppskatta alla glädjeämnen, även de små. Prata med dina vänner också om annat än om saker som har att göra med sjukdomen, och njut av ditt liv utan skuldkänslor.