Kängurumetoden är det första sättet att inleda amning av prematur. Den minskar prematurens stress och ökar mammans oxytocinnivå, vilket gör att mjölken börjar rinna till.
Kängurumetoden påverkar förutom amningen även barnets fysiska och neurologiska utveckling positivt. Det rekommenderas att barnet hålls i kängurumetoden så mycket som möjligt.
Det rekommenderas att föräldrarna vistas hos barnet och deltar i vården så mycket som möjligt dygnet runt, med hänsyn till både familjens och avdelningens situation.
Prematurer kan vara redo att äta från bröstet redan mycket tidigt. Utvecklingen av ätförmågan är dock mycket individuell. Amningsövningar påbörjas så snart barnet är redo för det.
Prematurens hungersignaler
Personalen hjälper till att tolka barnets signaler. Hos prematurer kan dessa signaler vara mycket små.
Exempel på prematurens hungersignaler:
barnet slickar sig om läpparna
barnet söker med munnen
barnet för händerna till munnen
i kängurumetoden kan barnet söka sig mot bröstet
vid bröstet kan barnet smaka på bröstet eller ta tag för att visa att det är hungrigt
Amning av prematur förutsätter att barnet inte är i respiratorvård och att det är tillräckligt stabilt både cirkulatoriskt och andningsmässigt.
Öva sugandet
Först övar prematuren att suga utan att det viktigaste är att få mjölk från bröstet. Den första amningen kan vara att barnet bekantar sig med bröstet en kort stund, till exempel i samband med kängurumetoden.
När barnet kommer piggt till bröstet för att öva att äta och mamman har fått mjölkstas, är det bra att tömma brösten före amningen.
När barnet övar kan vårdaren samtidigt ge mjölk via sond. På så sätt kopplar barnet ihop bröstnärvaron med känslan av att magen blir mätt.
Gradvis börjar barnet suga på bröstet. När barnet blir starkare blir sugandet mer serier och så småningom märks vid matningsvägning att barnet fått mjölk från bröstet.
Det viktigaste vid matningsvägning är inte resultatet, utan övningen!
Bröstmjölkens sammansättning
Från brösten utsöndras under amning eller utdrivning så kallad för- och eftermjölk, som har något olika näringsinnehåll.
Eftermjölk är fetare och innehåller mer energi, varför den kan användas mer i näringen om det finns mycket mjölk och det blir över. Mjölkens sammansättning kan också analyseras på avdelningen. På så sätt kan barnets näring anpassas mer individuellt.
Bröstmjölk från mammor som fött för tidigt är mer energirik och innehåller mer proteiner och kolhydrater än bröstmjölk från mammor som fött fullgånget.