När misstänks autismspektrumtillstånd hos barn?

Misstanke om autismspektrumtillstånd kan väckas av bristande lekfärdigheter eller sociala färdigheter, snäva intressen eller svårigheter att anpassa sig till förändringar.

Misstanke om autismspektrumtillstånd kan väckas om barnet har svårigheter i interaktion och kommunikation samt bristande flexibilitet i beteendemönster. Det är dock viktigt att notera att inget enskilt symtom förekommer enbart vid autismspektrumtillstånd och enskilda särdrag betyder inte att det rör sig om autismspektrumtillstånd, utan det handlar om en bredare symtombild.

Misstanke om autismspektrumtillstånd kan väckas av följande:

Barnets intresse för andra människor är litet. Barnet söker till exempel inte ögonkontakt och försöker inte dela sin uppmärksamhet, till exempel genom att peka på saker.
Barnets språkutveckling är långsam och barnet försöker inte kompensera för bristande tal med andra metoder. Barnet verkar inte lyssna och reagerar mindre än vanligt på tal.
Barnets lek är ofta repetitiv, ordnande och undersökande och saknar fantasi.
Barnets beteende kan ha ovanliga drag, såsom upprepningar eller manér, till exempel att vifta med händerna.
Barnet kan fastna vid en viss sak under en lång tid och motsätter sig nya saker och förändringar.
Barnet kan glömma bort inlärda färdigheter och sluta använda inlärda ord.
Barnet kan vara oemottagligt för sinnesintryck eller o andra sidan vara överkänsligt, så att till exempel vardagliga ljud får barnet att gråta eller hålla för öronen.

Hos äldre barn kan särdrag i social interaktion och kommunikation samt begränsade intressen och aktiviteter särskilt märkas i samspelet med jämnåriga.

Lindrigare autismspektrumdrag kan visa sig så att barnet

drar sig undan från andras lekar, blir lättare mobbat.
blir lätt missförstått.
talar med monoton röst och använder fraser eller skriftspråk.
är ovanligt intresserad av smala ämnesområden.
fäster för mycket uppmärksamhet vid detaljer i omgivningen.
rör sig klumpigt
söker starka sinnesupplevelser eller reagerar kraftigt på ljud eller ljus i omgivningen.

Det uppstår ofta svårigheter med ögonkontakt, mimik och gester i interaktionen samt i växelverkan med jämnåriga. Barnet kan också ha svårt att föreställa sig hur något känns för någon annan.

Vid misstanke om autismspektrumtillstånd är det viktigt att kontakta rådgivningen eller skolhälsovården för att närmare reda ut vad det handlar om och inleda stödåtgärder så tidigt som möjligt.

För barn under 2,5 år har bland annat M-CHAT-R/F™ -screeningverktyget utvecklats för att bedöma risken för autism. Screeningverktyget kan också användas på rådgivningen. Det är viktigt att komma ihåg att olika screeningverktyg endast är riktgivande.

Villes berättelse

Ville är en pojke på 2,5 år. Som baby var Ville som alla andra barn. Han lärde sig gå helt normalt som 1-åring och kunde då också säga några ord. Men talet utvecklades inte, utan Ville började allt mer försjunka i sin egen värld. För tillfället reagerar Ville inte på sitt namn eller tal i övrigt annat än sporadiskt. Ville söker sällan ögonkontakt och han visar inte intressanta leksaker för sina föräldrar eller pekar på föremål som lampa, klocka eller bilder i böcker.

När Ville vill ha något, kan han till exemple själv klättra upp på en stol för att nå upp till en godsak eller ett föremål han vill ha, eller drar en vuxen i handen. Ville har lärt sig namnen på bokstäver och siffror på engelska från videor han tittat på med sin surfplatta.

På dagis är Ville inte nämnvärt intresserad av andra barn. Han kan inte leka, utan fastnar vid föremål han gillar, radar upp eller snurrar på leksaker eller deras delar. Ibland iakttar Ville en leksak han har i handen genom att titta på den ur ögonvrån. Han motsätter sig nya saker och förändringar.

När Ville blir ivrig viftar han med händerna och stiger upp på tå. Ville försöker inte ersätta sin bristande talförmåga med miner eller gester. Bäst kontakt med Ville får man genom mysiga stunder där man kittlas och busar. Han kan ibland sparka boll några gånger turvis med en vuxen.

Mattis berättelse

Sjuåriga Matti har alltid gått sina egna vägar. Han har utvecklats normalt, men motion har han aldrig gillat. Matti lärde sig läsa som treåring och samtidigt blev han intresserad av dinosaurier. Han lärde sig lätt deras latinska namn. Det tog lång tid av träning för Matti att lära sig cykla och till en början blev han jättearg när han inte kunde det genast.

Matti har alltid trivts i vuxnas sällskap och på dagis vill han helst diskutera sina favoritämnen med en vuxen. Matti talar i ett jämnt tonläge och grammatiskt korrekt. Matti tar sällan ögonkontakt, men ibland kan han ställa sig väldig nära någon och hålla ögonkontakt länge, särskilt när han blir ivrig. Att rita har varit jobbigt för Matti och han håller ofta pennan med hela handen, fastän han övat på ett ”korrekt” penngrepp.

I förskolan har Matti fått en kompis som han trivs med. Tillsammans med kompisen gräver Matti vattenfåror eller springer omkring. Matti har tidigare varit väldigt okoncentrerad, men han har lugnat sig och tycker väldigt mycket om undervisningsstunderna. Han har också lärt sig att följa regler och säger ibland till om dem åt andra. När Matti blir ivrig kan han till exempel mitt i morgonsamlingen stiga upp och vifta med händerna och höja rösten för att snabbt få sagt det han vill.

Matti har svårt att förstå sociala situationer och olika åsikter, till exemple varför barn börjar gräla, varför han inte får röra vid andras ansikten, varför alla inte gillar dinosaurier. Förändringar är mycket svåra för Matti och hans dag går mycket smidigare om allt följer välbekanta rutiner.

Relaterat till ämnet

Uppdaterad 24.3.2026