Sökningen ger information om behandling av frakturer hos barn och ungdomar. Ämnena gäller frågor som ofta ställs per telefon eller på mottagningen.
Följ i första hand de instruktioner din läkare ger.
En fraktur i nedre extremiteten är en smärtsam händelse som även ett litet barn kommer ihåg efter att gipset har tagits bort. Efter gips- och/eller kirurgisk behandling är det vanligt att det finns känningar i det skadade området. Därför undviker barnet naturligt att använda den brutna extremiteten tills det genom att prova märker att extremiteten klarar belastning igen.
Vid frakturer i nedre extremiteten, där det har varit en lång period utan belastning och gipsning, försvagas muskelstyrkan i den skadade extremiteten avsevärt. Detta kan visa sig som avvikande gång och snabbare trötthet vid rörelse.
När frakturen läker bildas först ny benvävnad som är tjockare än normalt, vilket kan kännas som en fast knöl på huden. Detta är ett normalt fenomen som är mer framträdande vid ben nära hudens yta, såsom nyckelbenet. Den extra benvävnaden försvinner inom cirka ett år.
Hos växande barn kan vissa milda felställningar i benet korrigeras över tid genom tillväxt, till skillnad från hos vuxna. Mildare felställningar påverkar inte heller frakturläkningen eller extremitetens funktion, så deras påverkan är främst kosmetisk och kortvarig.
Om läkaren inte har sett patienten vid borttagning av gipset och extremiteten ser betydligt sned ut, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Eventuella korrigeringsoperationer för frakturer som har läkt i felställning utförs vanligtvis tidigast cirka sex månader efter skadan.
Om frakturen har varit nära eller inne i en led är det normalt att leden är stel i början av återhämtningen. Ledens rörelser återkommer vanligtvis genom aktiv användning av extremiteten, det vill säga genom ledens rörelser. Därför rekommenderas det att röra leden aktivt så snart som möjligt med hänsyn till frakturläkningen.
I de flesta fall återgår extremitetens rörelser till det normala eller nästan det normala inom några månader.
Speciellt vid skador i armbågsleden kräver återställandet av rörelseomfånget aktiv rörelse och träning av leden för att helt normal rörlighet ska återkomma.
Om det kvarstår en rörelsebegränsning i leden som påverkar barnets dagliga aktiviteter, kontakta den behandlande enheten.
Läkaren har gett instruktioner på mottagningen om när det är säkert att återgå till idrott. Detta påverkas av många faktorer, såsom idrottsgren, frakturtyp och barnets ålder. Det är viktigt att rörelsen och funktionen i lederna nära den brutna benet är helt återställda innan idrott påbörjas. Detta minskar avsevärt risken för nya skador.
Den behandlande läkaren tar ställning till hur och när det är säkert att återgå till skolidrott med hänsyn till skadan. Läkaren kan vid behov utfärda ett läkarintyg som rekommenderar att avstå från skolidrott eller rekommenderar att undvika vissa aktiviteter i skolidrotten, vilket gör att eleven kan återgå till idrottsundervisningen i lämplig omfattning innan frakturen är helt läkt.
Man kan duscha ett dygn efter att stygnen har tagits bort. Man kan bada bastu eller simma när det inte längre kommer sekret från såret och det har bildats en hård skorpa över såret, vilket vanligtvis är tidigast 2–3 dygn efter att stygnen har tagits bort.
Med gips i överextremiteten kan man transportera sig till skolan normalt till fots eller med kollektivtrafik.
För skolbarn som behandlas med gips på nedre extremiteten skriver läkaren vanligtvis en rekommendation om att ordna skoltransport under gipsbehandlingen. För äldre barn kan busstransport fungera med gips om avståndet till hållplatsen är kort. Det slutliga beslutet fattas av skolan, baserat på läkarens utlåtande. Det finns skillnader i praxis mellan olika kommuner och skolor.
Barn undviker ofta att använda den brutna extremiteten några dagar efter att gipset har tagits bort. Om ett litet barn inte börjar använda den brutna armen normalt under lek 2–3 veckor efter att gipset har tagits bort, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Det första tecknet på infektion är långvarig, förvärrad smärta, som vanligtvis åtföljs av ökad rodnad och svullnad i sårområdet. I sådana fall, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Om det utöver de tidigare symtomen förekommer feber över 38 grader, frossa eller om det kommer tjockt, varigt sekret från såret, kontakta den behandlande enheten omedelbart. Om detta inte är möjligt, kontakta en annan jourenhet.
Hos barn används ofta smeltande suturer för att sluta såret, vilket gör att suturerna faller bort av sig själva inom cirka två veckor. Om det fortfarande finns smältande suturer på hudens yta vid den tiden, kan man försöka försiktigt skrapa bort dem.
Om det kommer en trådände från huden men såret inte är infekterat, är det inte brådskande. Nämn det vid nästa kontrollbesök. Om det är mer än en månad kvar till nästa kontrollbesöket eller om det inte har bokats, kontakta den behandlande enheten eller din egen hälsocentral.
Låt gipset torka av sig självt, använd inte hårtork eller andra apparater för att påskynda torkningen. Om du misstänker att huden under gipset inte torkar, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
De flesta moderna gipsmaterial går inte sönder av att bli blöta, men risken är att huden under det blöta gipset blir irriterad.
Traditionellt kalkgips mjuknar av vatten. Om du misstänker att gipset smulas eller mjuknar, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Om gipset trycker eller känns smärtsamt, höj extremiteten i 30–60 minuter så att den skadade kroppsdelen är ovanför hjärtnivå. Om tryckkänslan kvarstår trots detta, kontakta den behandlande enheten under dagtid.
Ett gips som omsluter extremiteten, såsom gipsstövel eller -hylsa, kan orsaka kompression av mjukvävnaderna när extremiteten svullnar. Om den hårda, nervsmärtsliknande smärtan inte lindras genom att hålla extremiteten i högläge, kontakta jouren omedelbart.
Om det är ett justerbart gips, kan ni hemma ta bort det yttre bandaget och linda det tillbaka lite lösare.
Om det kommer vävnadsvätska eller blod genom gipset, bör såret kontrolleras och gipset bytas.
Om barnets allmäntillstånd är bra, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Lite smuts är vanligtvis oundvikligt och gipset behöver inte bytas på grund av det. Till exempel fastnar ofta urin eller avföring på gips som sträcker sig upp till låret hos små barn. I sådana fall kan gipset rengöras med en handduk eller trasa så gott det går. Om gipset blir mer smutsigt, till exempel av sekret, kontakta den behandlande enheten under dagtid. Beroende på situationen kan byte av gipset övervägas.
De flesta frakturpatienter i växande ålder behöver inte separat fysioterapi, utan barnets naturliga aktivitet återställer extremitetens och ledens normala funktion.
Fysioterapi behövs främst i situationer där skadan innefattar andra skador utöver frakturen, såsom nervskada.
Syftet med fysioterapi är att träna familjen och barnet att självständigt utföra rätt övningar som rehabiliterar extremiteten.
En fraktur innebär alltid skador på omgivande vävnader, såsom muskler, ledband och underhudsfett. Läknings- och ärrbildningsprocessen för dessa vävnader tar flera månader och orsakar lätt svullnad i det skadade området, särskilt vid frakturer på nedre extremiteten. Vanligtvis är fotleden på den skadade extremiteten hos patienter med underbensfraktur tjockare på kvällen än fotleden på den friska sidan.
Vid behandling av barns frakturer används röntgenundersökningar för att undersöka frakturens position. Undersökningen görs på patienter som har risk för förändring av frakturens position under behandlingen.
Hos barn är det mycket ovanligt att vanliga fraktorer inte förbenas. Därför behövs röntgenundersökningar endast vid misstanke om felaktig förbening.
Vid vissa frakturer hos växande barn är läkning dock mer osäkert, och läkaren som ansvarar för kontrollbesöket kan begära röntgenundersökning.
Vid vissa frakturer hos barn rekommenderas också långsiktig uppföljning, som den behandlande läkaren planerar när den initiala behandlingen avslutas.
Om frakturen har satts på plats öppet och fixeras med interna implantat, är det vanligtvis inte nödvändigt att ta bort dem. Materialen som används för moderna implantat är sådana att de kan lämnas kvar i kroppen på ett säkert sätt.
Vissa frakturimplantat kan dock börja orsaka besvär, och då tas de bort vid en ny operation senare. Detsamma gäller för implantat som kan påverka den kvarvarande tillväxten negativt.
Detta är individuellt och beror bland annat på skadans omfattning, patientens ålder och storlek. Läkaren bestämmer belastningstillståndet och i vissa fall ger fysioterapeuten eller sjuksköterskan praktiska instruktioner.
Belastningstillståndet innebär vid skador i nedre extremiteten hur mycket den brutna, gipsade eller opererade extremiteten klarar av belastning under olika faser av behandlingen.
Det finns tre typer av belastningstillstånd:
Utan belastning/ingen belastning på extremiteten
Halvbelastning
Smärtanpassad/full belastning
Vid frakturer i överextremiteten kan man som tumregel säga att man inte får luta sig på den gipsade extremiteten, inte bära tyngder med den och inte lyfta föremål tyngre än en mjölkförpackning.
Det är bra att smörja intakt hud med en baskräm eller hudolja. Man ska inte smörja operationssåret så länge det finns suturer eller klamrar i det eller om det kommer sekret från såret. Efter att suturerna har lossnat eller tagits bort kan man smörja såret på samma sätt som intakt hud.
I princip får man inte blöta gipset, om inte annat har instruerats. Gipset skyddas i duschen med en handduk och plastpåse. Man får inte bada bastu eller ta ett bad med gips.
Även om stiften sitter fast i benet är de släta och borttagningen är vanligtvis en snabb process. Att ta bort stiften är betydligt snabbare än att ta ett blodprov. Tanken på att ta bort stiften är ofta mer skrämmande för barnet och föräldrarna än själva proceduren. Efter att stiften har tagits bort kan det finnas en lätt värk i området, men den går snabbt över.
Innan stiften tas bort är det bra att ge barnet den smärtmedicin som ordinerats för frakturbehandlingen hemma innan ni åker till sjukhuset. Om stiftborttagningen är planerad att utföras under generell anestesi, så kallad sövning, får barnet inte äta eller dricka något hemma innan ni åker till sjukhuset.
Ja. Detta händer ofta när svullnaden i den brutna extremiteten minskar.
Vissa gips i överextremiteten är avsedda att spännas under behandlingen. I sådana fall har detta meddelats vid gipsningen. Detta kan bekräftas vid kontrollbesöket. Om det inte har bokats ett kontrollbesök hos läkaren för frakturbehandlingen, behöver gipset inte spännas.
Det finns olika bandage som är lämpliga för att spänna gipset, och dessa kan efterfrågas på apotek.
Gipset får inte avlägsnas före den överenskomna tiden.
Nästan undantagslöst finns det känningar i frakturområdet under de första dagarna, oavsett hur frakturen har behandlats. Smärtupplevelsen är individuell.
I början av behandlingen är det första smärtlindringsmedlet högläge. Vid en färsk fraktur kan kylning av skadeområdet lindra smärtan: en kylpackning kan hållas över sårområdet i cirka 10 minuter åt gången 1–3 gånger om dagen under de första dagarna, om det känns bra.
Dessutom rekommenderar vi att använda de smärtmediciner som ordinerats av sjukhuset regelbundet i cirka tre dagar. Även efter detta är det bra att ta smärtmedicin innan läggdags för att säkerställa en god nattsömn.
De flesta frakturpatienter behöver inte regelbunden smärtmedicin en vecka efter skadan eller operationen.
Om smärtan inte lindras tillräckligt med ovanstående instruktioner, och barnet till exempel inte kan sova eller behovet av regelbunden smärtmedicin förlängs, kontakta den behandlande enheten senast nästa dag.
Kontrollbesöket är bokat baserat på frakturens läkningsfas.
Kontrolltiden bör i princip inte ändras. Om patienten av tvingande skäl är förhindrad att komma till mottagningen, kontakta den aktuella polikliniken under kontorstid.
I princip kan man simma och bada bastu direkt. Simning är en bra form av motion och ett sätt att återställa eventuella rörelsebegränsningar i lederna. Å andra sidan är det bra att vara försiktig i vattnet också, eftersom stödstrukturen inte är redo för intensiv sport direkt efter gipsbehandlingen. Simning och bastubad bör skjutas upp om huden under gipset av någon anledning inte är intakt eller om det fortfarande finns en skorpa på operationssåret.
Varför haltar barnet efter att ha fått gipset borttaget?
En fraktur i nedre extremiteten är en smärtsam händelse som även ett litet barn kommer ihåg efter att gipset har tagits bort. Efter gips- och/eller kirurgisk behandling är det vanligt att det finns känningar i det skadade området. Därför undviker barnet naturligt att använda den brutna extremiteten tills det genom att prova märker att extremiteten klarar belastning igen.
Vid frakturer i nedre extremiteten, där det har varit en lång period utan belastning och gipsning, försvagas muskelstyrkan i den skadade extremiteten avsevärt. Detta kan visa sig som avvikande gång och snabbare trötthet vid rörelse.
Varför känns det som en knöl vid frakturen efter att gipset har tagits bort?
När frakturen läker bildas först ny benvävnad som är tjockare än normalt, vilket kan kännas som en fast knöl på huden. Detta är ett normalt fenomen som är mer framträdande vid ben nära hudens yta, såsom nyckelbenet. Den extra benvävnaden försvinner inom cirka ett år.
Varför ser extremiteten sned ut efter att gipset har tagits bort?
Hos växande barn kan vissa milda felställningar i benet korrigeras över tid genom tillväxt, till skillnad från hos vuxna. Mildare felställningar påverkar inte heller frakturläkningen eller extremitetens funktion, så deras påverkan är främst kosmetisk och kortvarig.
Om läkaren inte har sett patienten vid borttagning av gipset och extremiteten ser betydligt sned ut, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Eventuella korrigeringsoperationer för frakturer som har läkt i felställning utförs vanligtvis tidigast cirka sex månader efter skadan.
Varför är extremiteten fortfarande stel efter att gipset har tagits bort, och leden sträcker eller böjer sig inte?
Om frakturen har varit nära eller inne i en led är det normalt att leden är stel i början av återhämtningen. Ledens rörelser återkommer vanligtvis genom aktiv användning av extremiteten, det vill säga genom ledens rörelser. Därför rekommenderas det att röra leden aktivt så snart som möjligt med hänsyn till frakturläkningen.
I de flesta fall återgår extremitetens rörelser till det normala eller nästan det normala inom några månader.
Speciellt vid skador i armbågsleden kräver återställandet av rörelseomfånget aktiv rörelse och träning av leden för att helt normal rörlighet ska återkomma.
Om det kvarstår en rörelsebegränsning i leden som påverkar barnets dagliga aktiviteter, kontakta den behandlande enheten.
När kan man börja idrotta efter att gipset har tagits bort?
Läkaren har gett instruktioner på mottagningen om när det är säkert att återgå till idrott. Detta påverkas av många faktorer, såsom idrottsgren, frakturtyp och barnets ålder. Det är viktigt att rörelsen och funktionen i lederna nära den brutna benet är helt återställda innan idrott påbörjas. Detta minskar avsevärt risken för nya skador.
När kan man återgå till skolidrott?
Den behandlande läkaren tar ställning till hur och när det är säkert att återgå till skolidrott med hänsyn till skadan. Läkaren kan vid behov utfärda ett läkarintyg som rekommenderar att avstå från skolidrott eller rekommenderar att undvika vissa aktiviteter i skolidrotten, vilket gör att eleven kan återgå till idrottsundervisningen i lämplig omfattning innan frakturen är helt läkt.
När kan man duscha, bada bastu eller simma efter att stygnen har tagits bort?
Man kan duscha ett dygn efter att stygnen har tagits bort. Man kan bada bastu eller simma när det inte längre kommer sekret från såret och det har bildats en hård skorpa över såret, vilket vanligtvis är tidigast 2–3 dygn efter att stygnen har tagits bort.
Hur transporterar man sig till skolan med gips?
Med gips i överextremiteten kan man transportera sig till skolan normalt till fots eller med kollektivtrafik.
För skolbarn som behandlas med gips på nedre extremiteten skriver läkaren vanligtvis en rekommendation om att ordna skoltransport under gipsbehandlingen. För äldre barn kan busstransport fungera med gips om avståndet till hållplatsen är kort. Det slutliga beslutet fattas av skolan, baserat på läkarens utlåtande. Det finns skillnader i praxis mellan olika kommuner och skolor.
Vad gör man om ett barn i lekåldern inte använder extremiteten efter att gipset har tagits bort?
Barn undviker ofta att använda den brutna extremiteten några dagar efter att gipset har tagits bort. Om ett litet barn inte börjar använda den brutna armen normalt under lek 2–3 veckor efter att gipset har tagits bort, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Vad gör man om man misstänker en infektion i operationssåret?
Det första tecknet på infektion är långvarig, förvärrad smärta, som vanligtvis åtföljs av ökad rodnad och svullnad i sårområdet. I sådana fall, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Om det utöver de tidigare symtomen förekommer feber över 38 grader, frossa eller om det kommer tjockt, varigt sekret från såret, kontakta den behandlande enheten omedelbart. Om detta inte är möjligt, kontakta en annan jourenhet.
Vad gör man om det syns en trådände från såret?
Hos barn används ofta smeltande suturer för att sluta såret, vilket gör att suturerna faller bort av sig själva inom cirka två veckor. Om det fortfarande finns smältande suturer på hudens yta vid den tiden, kan man försöka försiktigt skrapa bort dem.
Om det kommer en trådände från huden men såret inte är infekterat, är det inte brådskande. Nämn det vid nästa kontrollbesök. Om det är mer än en månad kvar till nästa kontrollbesöket eller om det inte har bokats, kontakta den behandlande enheten eller din egen hälsocentral.
Vad gör man om gipset blir blött?
Låt gipset torka av sig självt, använd inte hårtork eller andra apparater för att påskynda torkningen. Om du misstänker att huden under gipset inte torkar, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
De flesta moderna gipsmaterial går inte sönder av att bli blöta, men risken är att huden under det blöta gipset blir irriterad.
Traditionellt kalkgips mjuknar av vatten. Om du misstänker att gipset smulas eller mjuknar, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Vad gör man om gipset trycker eller skaver?
Om gipset trycker eller känns smärtsamt, höj extremiteten i 30–60 minuter så att den skadade kroppsdelen är ovanför hjärtnivå. Om tryckkänslan kvarstår trots detta, kontakta den behandlande enheten under dagtid.
Ett gips som omsluter extremiteten, såsom gipsstövel eller -hylsa, kan orsaka kompression av mjukvävnaderna när extremiteten svullnar. Om den hårda, nervsmärtsliknande smärtan inte lindras genom att hålla extremiteten i högläge, kontakta jouren omedelbart.
Om det är ett justerbart gips, kan ni hemma ta bort det yttre bandaget och linda det tillbaka lite lösare.
Vad gör man om det blöder från operationssåret?
Om det kommer vävnadsvätska eller blod genom gipset, bör såret kontrolleras och gipset bytas.
Om barnets allmäntillstånd är bra, kontakta den behandlande enheten under kontorstid.
Vad gör man om gipset går sönder, är smutsigt eller luktar?
Lite smuts är vanligtvis oundvikligt och gipset behöver inte bytas på grund av det. Till exempel fastnar ofta urin eller avföring på gips som sträcker sig upp till låret hos små barn. I sådana fall kan gipset rengöras med en handduk eller trasa så gott det går. Om gipset blir mer smutsigt, till exempel av sekret, kontakta den behandlande enheten under dagtid. Beroende på situationen kan byte av gipset övervägas.
Är fysioterapi nödvändigt efter frakturbehandling?
De flesta frakturpatienter i växande ålder behöver inte separat fysioterapi, utan barnets naturliga aktivitet återställer extremitetens och ledens normala funktion.
Fysioterapi behövs främst i situationer där skadan innefattar andra skador utöver frakturen, såsom nervskada.
Syftet med fysioterapi är att träna familjen och barnet att självständigt utföra rätt övningar som rehabiliterar extremiteten.
Är det normalt att fotleden eller knäet svullnar och är ömt efter att gipset har tagits bort?
En fraktur innebär alltid skador på omgivande vävnader, såsom muskler, ledband och underhudsfett. Läknings- och ärrbildningsprocessen för dessa vävnader tar flera månader och orsakar lätt svullnad i det skadade området, särskilt vid frakturer på nedre extremiteten. Vanligtvis är fotleden på den skadade extremiteten hos patienter med underbensfraktur tjockare på kvällen än fotleden på den friska sidan.
Tas det alltid röntgenbilder vid frakturkontroll?
Vid behandling av barns frakturer används röntgenundersökningar för att undersöka frakturens position. Undersökningen görs på patienter som har risk för förändring av frakturens position under behandlingen.
Hos barn är det mycket ovanligt att vanliga fraktorer inte förbenas. Därför behövs röntgenundersökningar endast vid misstanke om felaktig förbening.
Vid vissa frakturer hos växande barn är läkning dock mer osäkert, och läkaren som ansvarar för kontrollbesöket kan begära röntgenundersökning.
Vid vissa frakturer hos barn rekommenderas också långsiktig uppföljning, som den behandlande läkaren planerar när den initiala behandlingen avslutas.
Måste alla material som används vid fixering av barns frakturer tas bort?
Om frakturen har satts på plats öppet och fixeras med interna implantat, är det vanligtvis inte nödvändigt att ta bort dem. Materialen som används för moderna implantat är sådana att de kan lämnas kvar i kroppen på ett säkert sätt.
Vissa frakturimplantat kan dock börja orsaka besvär, och då tas de bort vid en ny operation senare. Detsamma gäller för implantat som kan påverka den kvarvarande tillväxten negativt.
Får man gå med gips i nedre extremiteten och vad innebär belastningstillstånd?
Detta är individuellt och beror bland annat på skadans omfattning, patientens ålder och storlek. Läkaren bestämmer belastningstillståndet och i vissa fall ger fysioterapeuten eller sjuksköterskan praktiska instruktioner.
Belastningstillståndet innebär vid skador i nedre extremiteten hur mycket den brutna, gipsade eller opererade extremiteten klarar av belastning under olika faser av behandlingen.
Det finns tre typer av belastningstillstånd:
Utan belastning/ingen belastning på extremiteten
Halvbelastning
Smärtanpassad/full belastning
Vid frakturer i överextremiteten kan man som tumregel säga att man inte får luta sig på den gipsade extremiteten, inte bära tyngder med den och inte lyfta föremål tyngre än en mjölkförpackning.
Får man smörja huden eller såret efter att gipset har tagits bort?
Det är bra att smörja intakt hud med en baskräm eller hudolja. Man ska inte smörja operationssåret så länge det finns suturer eller klamrar i det eller om det kommer sekret från såret. Efter att suturerna har lossnat eller tagits bort kan man smörja såret på samma sätt som intakt hud.
Får man blöta gipset? Kan man duscha eller bada med gips?
I princip får man inte blöta gipset, om inte annat har instruerats. Gipset skyddas i duschen med en handduk och plastpåse. Man får inte bada bastu eller ta ett bad med gips.
Gör det ont att ta bort stiften?
Även om stiften sitter fast i benet är de släta och borttagningen är vanligtvis en snabb process. Att ta bort stiften är betydligt snabbare än att ta ett blodprov. Tanken på att ta bort stiften är ofta mer skrämmande för barnet och föräldrarna än själva proceduren. Efter att stiften har tagits bort kan det finnas en lätt värk i området, men den går snabbt över.
Innan stiften tas bort är det bra att ge barnet den smärtmedicin som ordinerats för frakturbehandlingen hemma innan ni åker till sjukhuset. Om stiftborttagningen är planerad att utföras under generell anestesi, så kallad sövning, får barnet inte äta eller dricka något hemma innan ni åker till sjukhuset.
Kan gipset bli löst eller glida?
Ja. Detta händer ofta när svullnaden i den brutna extremiteten minskar.
Vissa gips i överextremiteten är avsedda att spännas under behandlingen. I sådana fall har detta meddelats vid gipsningen. Detta kan bekräftas vid kontrollbesöket. Om det inte har bokats ett kontrollbesök hos läkaren för frakturbehandlingen, behöver gipset inte spännas.
Det finns olika bandage som är lämpliga för att spänna gipset, och dessa kan efterfrågas på apotek.
Kan man ta bort gipset innan den avtalade tiden?
Gipset får inte avlägsnas före den överenskomna tiden.
Kan det fortfarande göra ont när frakturen har korrigerats med operation eller gipsats?
Nästan undantagslöst finns det känningar i frakturområdet under de första dagarna, oavsett hur frakturen har behandlats. Smärtupplevelsen är individuell.
I början av behandlingen är det första smärtlindringsmedlet högläge. Vid en färsk fraktur kan kylning av skadeområdet lindra smärtan: en kylpackning kan hållas över sårområdet i cirka 10 minuter åt gången 1–3 gånger om dagen under de första dagarna, om det känns bra.
Dessutom rekommenderar vi att använda de smärtmediciner som ordinerats av sjukhuset regelbundet i cirka tre dagar. Även efter detta är det bra att ta smärtmedicin innan läggdags för att säkerställa en god nattsömn.
De flesta frakturpatienter behöver inte regelbunden smärtmedicin en vecka efter skadan eller operationen.
Om smärtan inte lindras tillräckligt med ovanstående instruktioner, och barnet till exempel inte kan sova eller behovet av regelbunden smärtmedicin förlängs, kontakta den behandlande enheten senast nästa dag.
Kan man ändra tiden för frakturkoll?
Kontrollbesöket är bokat baserat på frakturens läkningsfas.
Kontrolltiden bör i princip inte ändras. Om patienten av tvingande skäl är förhindrad att komma till mottagningen, kontakta den aktuella polikliniken under kontorstid.
Kan man simma eller bada bastu efter att gipset har tagits bort?
I princip kan man simma och bada bastu direkt. Simning är en bra form av motion och ett sätt att återställa eventuella rörelsebegränsningar i lederna. Å andra sidan är det bra att vara försiktig i vattnet också, eftersom stödstrukturen inte är redo för intensiv sport direkt efter gipsbehandlingen. Simning och bastubad bör skjutas upp om huden under gipset av någon anledning inte är intakt eller om det fortfarande finns en skorpa på operationssåret.