Gå till sidans innehåll
Hälsobyn.fi - Till huvudsidan
Sök med ett eller två ord...
Laddar
Sök med ett eller två ord...
Laddar

Kost för barn och unga med diabetes

Barn och unga med diabetes rekommenderas samma mångsidiga kost som rekommenderas för alla andra barn och unga.

På tallriken finns hälften lådrätt och andra hälften rivna morötter. Som sidorätt en bit knäckebröd med margarin samt ett glas mjölk.
Barnets tallriksmodell när maten är en lådrätt.

Ett sätt att illustrera rekommenderad kost är tallriksmodellen, som visar hur en vanlig varm måltid kan komponeras. Hälften av tallriken fylls med grönsaker, en fjärdedel med potatis, pasta eller ris, och den sista fjärdedelen med kött, fisk eller vegetabilisk proteinkälla. Det är bra att lägga en oljebaserad salladsdressing eller olja på salladen. Som dryck passar ett glas fettfri mjölk eller surmjölk. Måltiden kompletteras med fullkornsbröd med vegetabiliskt margarin. Modellen är densamma för vuxna och barn, även om mängderna är mindre för barn.

I kosttriangeln är livsmedlen grupperade på olika nivåer enligt rekommenderad användningsfrekvens, längst ner finns livsmedel som bör ätas dagligen och i stora mängder, såsom grönsaker, bär och frukt. På nästa nivå finns fullkornsspannmål och potatis. Ovanför dessa finns vegetabiliska fetter och nötter samt mjölk och vegetabiliska drycker samt produkter gjorda av dessa. Nästa nivå är fisk och fiskprodukter samt baljväxter och vegetabiliska proteinprodukter. Näst högst upp finns rött kött, fågelkött och ägg. Högst upp i pyramiden finns godsaker som bör ätas sparsamt och sällan.
Kosttriangel. Källa: ©Statens näringsdelegation

Rekommenderad kost kan också illustreras med hjälp av matpyramiden. Pyramiden visar helheten i en hälsofrämjande kost. Livsmedlen i pyramidens bas och mitt utgör grunden för den dagliga kosten. Livsmedlen i toppen bör däremot vara “undantag” som äts mer sällan och med eftertanke. Måltider kan komponeras individuellt från olika grupper på många olika sätt. Enskilda matval gör inte kosten hälsosam eller ohälsosam, utan det är helheten och de goda vardagsvalen som avgör.

Matvanor och smakpreferenser är delvis medfödda, men formas också genom hela livet. Mest påverkas de av erfarenheter av mat och den egna familjens vanor och traditioner.

Viktigast i hela familjens matvanor

  • Jämn måltidsrytm: fem måltider per dag är bra för hela familjen

  • Undvik småätande och sockerrika drycker mellan måltiderna.

  • Vatten är den bästa törstsläckaren

  • Ät grönsaker, rotfrukter, bär eller frukt vid varje måltid i någon form

  • Välj spannmålsprodukter så att de ger mycket fiber (jämför fiberinnehållet i olika spannmålsprodukter, t.ex. bröd)

  • Satsa på kvaliteten på fettet: tillräckligt med mjuka fetter, lite hårda fetter

  • Vänj dig vid saltfattig mat, undvik produkter med mycket salt

  • Ät godsaker som efterrätt, hellre lite och oftare än bara på godisdag och mycket på en gång

  • Ät tillsammans så ofta som möjligt, prata om trevliga saker vid måltiden.

Uppdaterad 17.4.2026