Sjukhusets fysio- och ergoterapeuter samt barnneurologer planerar elektrisk stimulering som en del av rehabiliteringen av ett barn med rörelselsenedsättning. Behandlingen kan ges hemma av en förälder samt i samband med fysioterapi eller ergoterapi.
Elektrisk stimulering kan användas för att
aktivera musklerna
träna funktioner
få musklerna att slappna av
öka den sensoriska informationen.
Muskel- och känselförändringar vid cp-skada
Barn med CP-skada har ofta muskelsvaghet och förändringar i känseln. Över- eller underkänslighet för känselintryck kan förekomma i händerna, fötterna samt i huvud- och ansiktsområdet.
Barnet kan också ha nedsatt proprioception, det vill säga svag djupsensibilitet och positionskänsla, och känsligt balanssinne, vilket visar sig som svårighet att byta ställning.
När kan behandling med elektrisk stimulering övervägas?
Som elektrisk stimulering (mA) kan bland annat neuromuskulär elektrostimulering (NMES) eller mikroströmsbehandling användas.
I följande situationer kan man parallellt med övrig rehabilitering överväga elektrisk stimulering:
När barnet inte ”hittar” eller är medveten om en specifik rörelse, till exempel vristens böjningsrörelse. Elektrisk stimulering på sensorisk nivå hjälper till att hitta en specifik aktiv rörelse.
Barnet har muskelsvaghet eller muskelsvagheten som påverkar förflyttningen. Elektrisk stimulering kan användas på sensorisk nivå, då barnet känner klåda, eller på motorisk nivå, då muskeln drar ihop sig.
När barnet har muskelstelhet, det vill säga spasticitet. Musklerna kan slappnas av med elektrisk stimulering med låg frekvens.
När målet är att förbättra ämnesomsättningen i en spänd muskel och rörelseomfånget i leden samt minska tänjningssmärta. Då kan mikroströmsbehandling användas.
Genomförande av behandlingen
Den elektriska stimuleringen genomförs hemma i intensiva perioder under 4–5 veckor, under fem dagar 30–60 minuter i dagen.
Det lönar sig att kombinera behandlingen med aktiva övningar, stretchning eller behandling med skena.