Många matvanor tillägnas redan under barndomen. Till exempel påverkas vanorna kring godisätande av om man äter lite sött några gånger i veckan hemma eller en stor mängd på godisdagen.
Utmaningen med godisdagen är att den inte lär måttlighet utan tvärtom stora engångsportioner. På grund av godisdagen kan godis ätas även om man inte ens är sugen på det just då. Om man däremot skulle vilja äta lite sött efter maten på andra dagar känns det inte tillåtet.
Godsaker med måttlighet
Strikta förbud förstärker vanligtvis suget. Med andra ord är det ofta så att man är sugen på just det man försöker undvika. Strikta regler leder sannolikt till misslyckanden, eftersom de inte kan följas särskilt länge. Därför fungerar strejker och godisdagar sällan. De lär inte heller måttlighet.
Istället för strikta regler är det bättre att barnet lär sig att äta mestadels ordentlig mat som ger näring åt kroppen och med måttlighet sådana livsmedel som kroppen egentligen inte behöver.
Godsaker njutningsfullt, inte hetsätande
Ju mer godsaker det finns, desto snabbare äts de vanligtvis. På motsvarande sätt, ju mindre godsaker det finns, desto långsammare och mer njutningsfullt äts de. Långsamt ätande och att fokusera på ätandet leder till större välbehag än hetsätande, även om mängden godsaker är mindre.
Du kan öva på konsten att njuta av godsaker medvetet och att fokusera på ätandet tillsammans med barnet med hjälp av övningen Medvetet njutande av godsaker.

