Gå till sidans innehåll

Familjer med barn och konsten att äta flexibelt och tillåtande

Bra matvanor inkluderar förmågan att äta flexibelt och tillåtande utan absoluta och strikta regler. Livsmedel delas till exempel inte in i tillåtna och förbjudna.

Många matvanor tillägnas redan under barndomen. Till exempel påverkas vanorna kring godisätande av om man äter lite sött några gånger i veckan hemma eller en stor mängd på godisdagen.

Utmaningen med godisdagen är att den inte lär måttlighet utan tvärtom stora engångsportioner. På grund av godisdagen kan godis ätas även om man inte ens är sugen på det just då. Om man däremot skulle vilja äta lite sött efter maten på andra dagar känns det inte tillåtet.

Godsaker med måttlighet

Strikta förbud förstärker vanligtvis suget. Med andra ord är det ofta så att man är sugen på just det man försöker undvika. Strikta regler leder sannolikt till misslyckanden, eftersom de inte kan följas särskilt länge. Därför fungerar strejker och godisdagar sällan. De lär inte heller måttlighet.

Istället för strikta regler är det bättre att barnet lär sig att äta mestadels ordentlig mat som ger näring åt kroppen och med måttlighet sådana livsmedel som kroppen egentligen inte behöver.

Godsaker njutningsfullt, inte hetsätande

Ju mer godsaker det finns, desto snabbare äts de vanligtvis. På motsvarande sätt, ju mindre godsaker det finns, desto långsammare och mer njutningsfullt äts de. Långsamt ätande och att fokusera på ätandet leder till större välbehag än hetsätande, även om mängden godsaker är mindre.

Du kan öva på konsten att njuta av godsaker medvetet och att fokusera på ätandet tillsammans med barnet med hjälp av övningen Medvetet njutande av godsaker.

  • Erbjud godsaker till barnet efter måltiden, inte när barnet är hungrigt. Då ökar inte preferensen för dem.

  • Ha framme mat hemma som du vill att barnet ska äta mer av, till exempel frukt. Däremot är det bra att lämna mat som lockar till småätande, såsom kakor, på butikshyllan.

  • Handla när du har ätit bra. I brådska och när du är hungrig väljer du mer ohälsosamma livsmedel.

  • Begränsa mängden fickpengar för barnet om pengarna går till exempel till sockriga drycker och godis.

  • Ibland kan ätandet vara friare och innehålla mer livsmedel som anses ohälsosamma, men det är bra att ha även grönsaker som motvikt. Använd tallriksmodellen till exempel vid filmkvällens servering. Även en tallrik med godsaker kan sättas ihop enligt tallriksmodellen, det vill säga hälften växtbaserade godsaker. Grönsakernas fräschet ger variation till godisets sötma och chipsens sälta.

Ovanför finns lite sött varje veckodag, det vill säga en chokladbit, ett par godisar eller en kaka. På fredagen finns en större, men ändå måttlig mängd godis, cirka 30 stycken. Nedanför finns som jämförelse en stor jumbopåse med godis, vilket vanligtvis äts om man bara har en godisdag i veckan.
Exempel på att dela upp godsaker på olika veckodagar jämfört med en godisdag

Varje dag en liten söt efterrätt efter maten och måttligt med godis en gång i veckan innehåller en tredjedel av de kalorier som kommer från en jumbopåse på godisdagen. Barnet lär sig samtidigt att äta sött med måttlighet och behöver inte godisöverdos.

Om ni vill ha en godisdag i er familj är den rekommenderade godismängden högst:

  • 50 gram (cirka 15 stycken) för barn under skolåldern

  • 100 gram (cirka 30 stycken) för skolbarn.

För en vuxen kan mängden kännas liten, men barnet lär sig att tycka att den mängd han eller hon är van vid att äta är lagom.

  • Hur förhåller sig er familj till att äta godsaker? Är det en hel dags frossande i godsaker? Köps det så mycket godis till godisdagen att det äts även nästa dag?

  • Kan varje dag vara en godisdag? Kan det finnas en liten efterrätt efter varje middag? Behövs en separat godisdag?

  • Vad anses som godsaker hos er? Kan färska jordgubbar, vindruvor eller en bit blåbärspaj också anses som godsaker?

  • Äts så kallade "bortkastade godsaker" i er familj? Sådana är godsaker som äts snabbt och utan att egentligen uppmärksamma hur de smakar. När godsaken är slut förvånas man över vart den tog vägen och hur den smakade.

  • Fundera en stund tillsammans med barnet, vilken han eller hon njuter mer av: en chokladkaka eller en chokladbit?

Uppdaterad 9.6.2025