Barnets matbehov och aptit påverkas bland annat av tillväxthastighet, utomhusaktiviteter, förändringar i dagsrytmen, mängden sömn och hälsotillstånd. Barnet äter inte lika mycket vid varje måltid, utan balanserar sitt kaloriintag genom att äta mindre vid nästa måltid efter en riklig måltid.
Hur ska man agera?
Se till att familjen har en regelbunden måltidsrytm. Det är bra för barnet att delta i gemensamma måltider, även om maten inte verkar smaka. Annars finns risken att barnet är hungrigt snart efter måltiden och riktig mat ersätts med småätande.
Låt barnet ta mat efter sitt eget behov och vilja, men ändå en liten smakportion. Om den erbjudna maten inte smakar mer än smakportionen, kan barnet äta bröd, grönsaker och ett glas mjölk vid den gemensamma måltiden.
Beröm för att smaka och skapa tro på att barnet kommer att lära sig att tycka om många olika livsmedel när hen smakar på dem alltid lite.
Tvinga inte särskilt att äta eller kräva att barnet äter upp tallriken.
Ska man straffa barnet om maten inte smakar?
Är det rätt att utpressa barnet med efterrätt för att få hen att äta? Föräldern kan tänka att genom att straffa eller utpressa får hen barnet att äta mer riktig mat, men effekten är motsatt − barnet tycker mindre om vardagsmat och börjar längta mer efter efterrätter.
En liten efterrätt då och då efter måltiden är en del av normalt ätande som alla har rätt till. Efterrätten ska inte ges någon särskild status, utan dess syfte är att lära sig att äta godsaker med måtta. Efterrätten kan också vara en frukt eller en skål med färska bär.