Frakturer i övre eller nedre delen av lårbenet är mindre vanliga hos barn än hos vuxna. Hos växande barn uppstår frakturen vanligtvis i mitten av benet, på skaftområdet.
Om lårbenet bryts kan barnet inte stödja med foten och oftast kan en felställning konstateras i låret. Slutgiltigt bekräftas detta med en vanlig röntgenbild.
Behandlingen bestäms utifrån frakturens lokalisering och barnets ålder
Hos små barn, upp till cirka 3–4 års ålder, behandlas lårbensfrakturer i regel med bäcken–nedre extremitetsgips i 3–4 veckor. Hos vissa patienter används initialt dragbehandling före gipsningen.
Hos äldre barn stabiliseras frakturen vanligen kirurgiskt med olika typer av implantat, till exempel märgspikar, stift, plattor eller skruvar.
Hos äldre barn stabiliseras frakturen vanligtvis kirurgiskt med metalliska fixeringsanordningar. Dessa inkluderar spikar, stift, plattor och skruvar som sätts in i benet.
Beroende på ålder och fraktur kan barnet vanligtvis börja gå 4–6 veckor efter frakturen. Återgången till mer belastande fysiska aktiviteter tar vanligtvis 2–3 månader.