Typ 1-diabetes behandlas med daglig livslång insulinbehandling. Målet med insulinbehandlingen är att anpassa insulinets och motionens blodsockersänkande effekt och matens blodsockerhöjande effekt så bra som möjligt till varandra.
Principer för insulinbehandling vid diabetes hos barn och unga
En god och framgångsrik insulinbehandling bygger på förståelse för dess principer och på att vården anpassas till det egna livet.
Insulin är det enda hormon som sänker blodsockernivån. Insulin ökar glukosupptaget i muskelceller och förbränningen av glukos till energi samt främjar lagringen av socker i levern och musklerna. Insulin är ett livsviktigt hormon som behövs för alla kroppsfunktioner. Det är ett protein som är uppbyggt av aminosyror. Proteiner bryts ner till aminosyror i matsmältningskanalen och därför kan insulin inte doseras via munnen, utan måste ges under huden.
Friska betaceller i bukspottkörteln utsöndrar insulin i pulser, med några minuters mellanrum. Den viktigaste regulatorn för insulinutsöndringen är variationen i blodsockernivån. I en frisk kropp ökar insulinutsöndringen när blodsockret stiger efter måltid och minskar snabbt när blodsockret sjunker. Den insulinutsöndring som sker till följd av en måltid kallas måltidsutsöndring. Basal insulinutsöndring fortsätter även mellan måltider och på natten. Basal insulinutsöndring reglerar leverns funktion och basalmetabolismen.
En frisk kropp producerar ständigt små mängder insulin (basalutsöndring), vilket gör att blodsockret hålls på normal nivå. När man får näring ökar insulinutsöndringen för att täcka det ökade insulinbehovet efter måltid. Vid diabetes används basalinsulin och måltidsinsulin när den egna kroppen inte kan producera insulin.
Måltidsinsulin tas alltid före måltid. Måltidsinsulinets verkningstid är 2–3 timmar. Det finns inga stora skillnader i verkningstid mellan olika insulintyper. Dosen av måltidsinsulin bestäms av mängden kolhydrater i måltiden, det föregående blodsockervärdet samt eventuell motion efter måltiden.
Behovet av måltidsinsulin anges i enheter per 10 gram kolhydrater. Kolhydratkvoten (dvs. hur många enheter insulin som behövs per 10 gram kolhydrater) är individuell och kan variera under dygnet. På morgonen och förmiddagen är behovet av måltidsinsulin i förhållande till mängden kolhydrater ofta större än vid andra tider på dygnet. Behovet minskar vanligtvis mot kvällen. Vanligtvis täcker 1 enhet snabbinsulin 10–20 gram kolhydrater hos barn och unga. Omvänt uttryckt kräver 10 gram kolhydrater 1–½ enhet snabbinsulin.
Insulinets uppgifter
Insulin är det enda hormon som sänker blodsockernivån. Insulin ökar glukosupptaget i muskelceller och förbränningen av glukos till energi samt främjar lagringen av socker i levern och musklerna. Insulin är ett livsviktigt hormon som behövs för alla kroppsfunktioner. Det är ett protein som är uppbyggt av aminosyror. Proteiner bryts ner till aminosyror i matsmältningskanalen och därför kan insulin inte doseras via munnen, utan måste ges under huden.
Insulinutsöndring
Friska betaceller i bukspottkörteln utsöndrar insulin i pulser, med några minuters mellanrum. Den viktigaste regulatorn för insulinutsöndringen är variationen i blodsockernivån. I en frisk kropp ökar insulinutsöndringen när blodsockret stiger efter måltid och minskar snabbt när blodsockret sjunker. Den insulinutsöndring som sker till följd av en måltid kallas måltidsutsöndring. Basal insulinutsöndring fortsätter även mellan måltider och på natten. Basal insulinutsöndring reglerar leverns funktion och basalmetabolismen.
Insulinbehandling efterliknar normal insulinproduktion
En frisk kropp producerar ständigt små mängder insulin (basalutsöndring), vilket gör att blodsockret hålls på normal nivå. När man får näring ökar insulinutsöndringen för att täcka det ökade insulinbehovet efter måltid. Vid diabetes används basalinsulin och måltidsinsulin när den egna kroppen inte kan producera insulin.
Måltidsinsulin tas alltid före måltid. Måltidsinsulinets verkningstid är 2–3 timmar. Det finns inga stora skillnader i verkningstid mellan olika insulintyper. Dosen av måltidsinsulin bestäms av mängden kolhydrater i måltiden, det föregående blodsockervärdet samt eventuell motion efter måltiden.
Behovet av måltidsinsulin anges i enheter per 10 gram kolhydrater. Kolhydratkvoten (dvs. hur många enheter insulin som behövs per 10 gram kolhydrater) är individuell och kan variera under dygnet. På morgonen och förmiddagen är behovet av måltidsinsulin i förhållande till mängden kolhydrater ofta större än vid andra tider på dygnet. Behovet minskar vanligtvis mot kvällen. Vanligtvis täcker 1 enhet snabbinsulin 10–20 gram kolhydrater hos barn och unga. Omvänt uttryckt kräver 10 gram kolhydrater 1–½ enhet snabbinsulin.
Relaterat till ämnet
Uppdaterad 17.4.2026

