Anemi kan orsakas av en brist på röda blodkroppar eller hemoglobin eller en avvikelse i deras struktur. Utifrån hemoglobinkoncentrationen kan anemier klassificeras som lindriga, medelsvåra och svåra.
Anemier kan delas in i olika typer baserat på den genomsnittliga storleken på de röda blodkropparna (E-MCV) och hemoglobinhalten i de röda blodkropparna (E-MCH). Det talas om mikrocytär, normocytär och makrocytär anemi. Vid mikrocytär anemi är volymen av röda blodkroppar förminskad, vid normocytär anemi är volymen normal och vid makrocytär anemi är volymen förstorad.
| Mikrocytär anemi | Mikrocytära anemier omfattar t.ex. järnbristanemi, talassemi och vissa andra hemoglobinavvikelser samt sällsynt sideroblastanemi. Anemin är mikrocytär när den genomsnittliga volymen (storleken) av röda blodkroppar är reducerad. Hos etniska nordeuropéer är järnbristanemi den vanligaste orsaken till mikrocytär anemi. Anemier som är förknippade med kroniska sjukdomar, såsom inflammatorisk tarmsjukdom eller reumatiska sjukdomar, är mikrocytära. Vid ärftliga avvikelser i globindelen av hemoglobinmolekylen, såsom talassemi, är de röda blodkropparna ofta små (mikrocytos). |
| Normocytär anemi | Normocytära anemier omfattar t.ex. blödningsanemi, anemi i samband med långvarig sjukdom, hemolytisk anemi och aplastisk anemi. Vid normocytär anemi ligger den genomsnittliga storleken på de röda blodkropparna inom det åldersenliga referensintervallet. Normocytära anemier delas in i två grupper: anemier där nedbrytningen av de röda blodkropparna, eller hemolysen, är accelererad och anemier där det inte sker någon hemolys. |
| Makrocytär anemi | Makrocytära anemier är sällsynta hos barn och ungdomar. Makrocytära anemier är megaloblastisk anemi, som orsakas av B12-vitaminbrist, och anemi i samband med en funktionsstörning i benmärgen, dvs. anemi i samband med myelodysplasi. Om blodstatus visar en ökad medelvolym hos röda blodkroppar (E-MCV) och hemoglobinet ligger under det åldersenliga referensintervallet kallas anemin för makrocytär. |