Längden på ryggraden växer snabbast från födseln till två års ålder och under puberteten. Ryggraden måste vara tillräckligt lång för att särskilt lungorna ska få tillräckligt med utrymme för att utvecklas normalt.
Ryggraden har till uppgift att stödja kroppen och bröstkorgen och att skydda ryggmärgen och nervrötterna. Den beniga ryggraden består av ryggkotor. Människan har 7 halskotor, 12 bröstkotor, 5 ländkotor, korskotor som är sammanvuxna till korsbenet och till sist svanskotan. Sett från sidan har den mänskliga ryggraden naturliga kurvor. I området kring bröst- och korsbenet böjs ryggraden bakåt när man ser den från sidan, eller kyfos (konvexitet). Halsryggraden och ländryggen böjer sig normalt framåt, dvs. lordos.
Mellan ryggkotorna finns mellanliggande diskar, vars funktion är att stödja ryggraden och absorbera belastningen på ryggraden, vilket möjliggör flexibel böjning och rotation. Även de intervertebrala diskarna är fästa vid kotorna och binder ihop ryggradens strukturer. Öppningarna i kotorna bildar en ryggradskanal, där ryggmärgen och nervrötterna är skyddade. Nervrötterna kommer ut mellan kotorna och har till uppgift att överföra meddelanden, kommandon och funktioner från hjärnan och ryggmärgen till övre och nedre extremiteterna och kroppen.