Vid anemi är blodets hemoglobinvärde (Hb) lägre än normalt. I praktiken sjunker alla gravida kvinnors Hb. Det beror i huvudsak på att blodet tunnas ut, det vill säga att mängden blodplasma, blodets vätska utan blodkroppar, ökar 40 procent mer än mängden röda blodkroppar. Också järnbehovet ökar under graviditeten. Å andra sidan förbättras upptagningen av järn från maten.

Gränsen för anemi anses under graviditetens första trimester vara ett Hb-värde på 110, under andra trimestern 100 och under den tredje 110 gram/liter. Det är skadligt för mamman och fostret om Hb är under 80 g/l. Hemoglobinet mäts på rådgivningen och vid behov uppmanas mamman att börja ta järntillskott.

Anemi kan också bero på mycket annat än bara det att hemoglobinet sjunker under graviditeten. I de flesta fall är orsaken järnbrist. Nivån på kroppens järndepåer kan kontrolleras med laboratorieprov.

Orsaken till järnbristanemi kan vara för litet intag av järn, störning i järnupptagningen (t.ex. hos celiakiker) eller järnförlust på grund av blödning (t.ex. vid ulcerös kolit)

Anemi kan också bero på en blodsjukdom som grundsjukdom, brist på folsyra eller vitamin B12. Dessa är ändå ovanliga orsaker till anemi hos gravida.

Järnbristanemi behandlas i första hand med järn i tablettform (ferrosulfat 100–200 milligram om dagen). Järnpreparat kan köpas receptfritt på apoteket. Det rekommenderas att man tar en tablett när man lägger sig eller mellan måltider.

Om anemin är svår och den gravida inte kan ta järn i tablettform, eller järnet inte upptas i tarmen, kan järn också ges intravenöst. Om Hb-nivån är mycket låg (under 80 g/l) kan transfusion av röda blodkroppar komma i fråga.

Brist på folsyra avhjälps med tillskott i tablettform. Vid brist på vitamin B12 kan tillskott tas som tabletter eller ges som injektion i muskeln.