Rättegången ordnas på den ort där brottet ägde rum. Kallelsen måste hörsammas. Endast till exempel ett läkarintyg om sjukdom som hindrar dig från att komma kan motivera en frånvaro. Det är möjligt att en person under 18 år inte kallas till rättegången. Då kan en tidigare inspelad video av förhöret ses vid rättegången.
I rättegången deltar vanligtvis domstolens ordförande, dvs. en lagfaren domare, en sekreterare, eventuella nämndemän, dvs. lekmannadomare, åklagaren, målsäganden, dvs. brottsoffret, svaranden, dvs. personen som åtalas för brottet, båda parters juridiska biträden samt eventuella vittnen som kallats. Dessutom kan en stödperson, en tolk och en intressebevakare närvara vid domstolsförhandlingen. Rättegången kan hållas helt eller delvis bakom stängda dörrar, vilket innebär att andra extra personer inte får vara med i rättssalen. Särskilda arrangemang, t.ex. en skärm, kan begäras för rättegången så att offret kan undvika att konfrontera den person som åtalas för brottet.
Offrets juridiska biträde framför skadeståndskraven. De berörda parterna ger sin egen syn på ärendet och händelseförloppet. Vittnet och målsäganden är skyldiga att tala sanning. Detta innebär att de måste berätta allt de vet och minns om vad som hände.
I slutet av förhandlingen töms rättssalen och domstolens medlemmar beslutar om eventuell skuld och straff. Domen kan meddelas omedelbart i slutet av rättegången eller senare som en så kallad kanslidom, vars datum meddelas i slutet av förhandlingen. I detta fall kan domen hämtas på kansliet eller lämnas till biträdet. I vissa domstolar kan man på begäran få domen hemskickad per brev eller e-post. I samband med domen ger tingsrätten anvisningar om hur man överklagar, dvs. hur man ska gå tillväga om parterna vill överklaga beslutet till hovrätten. Rättegångsbiträdet hjälper dig att skriva ditt överklagande.