Om graviditetsdiabetesen har krävt insulin- eller metforminbehandling, görs ett glukosbelastningsprov 6–12 veckor efter förlossningen. I annat fall görs glukosbelastningsprovet 12 månader efter förlossningen.
Graviditetsdiabetes återkommer under nästa graviditet hos 30–80 av mammorna. Risken att insjukna förhöjs av barnets höga födelsevikt, tidig störning i sockeromsättningen och insulinbehandling under tidigare graviditet. Graviditetsdiabetes är en betydande riskfaktor för typ 2-diabetes, dvs. vuxendiabetes. Så många som 50 procent av alla graviditetsdiabetiker insjuknar i typ 2-diabetes inom 10–15 år. Sjukdomrisken ökar av ärftlighet (nära släkting har diabetes typ 2), graviditetsdiabetes under tidigare graviditet, graviditetsdiabetes som under 25-åring, övervikt BMI över 25 kg/m²) och bukfetma (midjemått över 90 cm hos kvinnor).
Genom livsstilförändringar kan man undvika diabetes eller skjuta upp insjuknandet. Sådana livsstilsändringar är att gå ner i vikt och kontrollera vikten med mångsidig kost och motion. Enligt studier kan en viktminskning på bara 3–4 kilo minska risken för diabetes avsevärt. En hälsosam kost i kombination med daglig motion minskar risken att insjukna i diabetes typ 2 med 60 procent. En bra sockerbalans minskar risken för följdsjukdomar av diabetes, exempelvis på ögats näthinna, i njurarna, nerverna eller blodkärlen.
Barn som föds av en kvinna med graviditetsdiabetes löper en något förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Det tenderar att oftare förekomma obalans i blodsockret, fetma och metaboliskt syndrom hos dem än hos resten av befolkningen.
Testa din risk att få typ 2-diabetes:
Delta i Diabetesförbundets kostnadsfria onlinecoachning Raskausdiabeteksen jälkeen (Efter graviditetsdiabetes):