För de flesta börjar illamåendet och kräkningarna under 4–7:e graviditetsveckan, för vissa tidigare, men för alla i regel före 9:e graviditetsveckan. Ofta blir också lukt- och smaksinnet känsligare. Symtomen är vanligen starkast på morgonen, men illamående kan förekomma vilken tid som helst på dygnet eller hela tiden.
Det har inte gått att visa på någon tydligt orsak till graviditetsillamående. Det antas att förklaringen ligger i bland annat hormonella skäl. Halten av graviditetshormonet beta-hCG, som produceras av moderkakan, korrelerar inte direkt med hur svårt illamåendet är. Men illamåendet kan vara svårare till exempel vid flerbördsgraviditet där halten av beta-hCG är högre än vanligt. I vanliga fall går illamåendet över fram till den 16:e graviditetsveckan.
Graviditetsillamående och kräkningar orsakar inte missfall, ökar inte risken för för tidig förlossning och gör inte heller att fostret växer långsammare. Endast ungefär en kvinna på hundra lider av svårt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum). Kräkningarna är ofta häftiga och täta. Illamåendet och kräkningar orsaker mycket sällan problem för själva graviditeten. Svårt graviditetsillamående fortsätter i regel klart längre än den första trimestern, det vill säga 12:e–13:e graviditetsveckan.
Det kan ofta hjälpa mot illamåendet att äta små mellanmål ofta under dagen. Att äta och dricka tillräckligt är viktigt trots illamåendet.
Det finns ingen direkt läkemedelsbehandling mot graviditetsillamående, utan det går att lindra genom livsstil och diet. Det lönar sig att minska på hobbyer som orsakar psykisk stress och vila mer. I fråga om mat rekommenderas att man äter lite i gången, undviker tung, fet och kryddstark mat och att hellre äta sådant som känns bra för en själv.