För att se livmodermunnen bra förs slidväggarna isär med ett specialinstrument, spekulum. Vissa kvinnor kan uppleva att det känns obehagligt. Ju bättre du kan slappna av i bäckenbottenmusklerna, desto lättare känns undersökningen för dig.
Trots sitt namn omfattar kolposkopi, dvs. undersökningen av livmodermunnen, också undersökning av de yttre könsorganen och slidväggarna. Läkaren tar också bilder för patientjournalen och om du vill kan du själv följa undersökningen på en skärm i rummet.
Provtagning under kolposkopin
Efter att ha undersökt området beslutar läkaren vilka vävnadsprover (biopsier) ska tas. Därtill tas vanligen ett nytt cellprov och ibland också ett test för högriskpapillomvirus. Av patienter som deltar i pågående studier tas dessutom forskningsprover, som läkaren och sjukskötaren vid behov berättar mer om.
Biopsierna tas med en liten tång och i genomsnitt tas 1–3 prover stora som knappnålshuvuden. Ibland tas också prov från livmoderhalskanalen genom att skrapa med ett litet instrument eller genom att suga med ett litet sugrör från slemhinnan i livmodern.
Läkaren berättar hela tiden vad hen gör och varnar i förväg när provbitar ska tas. De flesta tycker att biopsitagningarna närmast känns som obehagliga eller små, snabbt övergående nypningar, vissa kvinnor känner ingen smärta alls. Vid behov kan du få lokalbedövning på ställena där biopsierna tas, men det behövs mycket sällan.
En eventuell bedövning ges med nål, men eftersom det inte finns särskilt mycket känselnerver vid livmodermunnen gör det i regel inte ont. Bedövningsmedlet motsvarar det som används hos tandläkaren, så det är viktigt att du meddelar om du eventuellt har haft överkänslighetsreaktioner vid bedövning på tandläkarmottagning. Vid provtagning från de yttre könsorganen används alltid bedövning. Ibland kan man också använda bedövningsgel.
Ställena där biopsierna har tagits kan blöda lite. Blödningen stoppas vanligen med en järnkloridlösning som gör att blödningen blir orangebrun. Ibland används också lapisstift (silvernitrat). Om blödningen är kraftigare måste den eventuellt stoppas genom att bränna blodkärlen. Det görs alltid under lokalbedövning.
Efter kolposkopiundersökningen
Ibland kan det förekomma sammandragningar i livmodern efter undersökningen. Det är normalt, och lättar ofta när du kan röra dig igen efter undersökningen. Därtill kan du vid behov ta smärtstillande läkemedel, t.ex. ibuprofen 600 mg. Du kan ha lätta blödningar i några dagar, använd i så fall trosskydd eller binda. För att undvika infektionsrisk ska du så länge du blöder undvika att använda tampong eller menskopp, ha samlag, bada badkar eller simma. Om det inte togs biopsier vid undersökningen, finns inga begränsningar.
Såren vid biopsiställena är så små att det är ovanligt att en infektion utvecklas. Symtomen på eventuell infektion är illaluktande flytningar och smärtor i nedre delen av buken. Om du misstänker att du har fått en infektion, ta kontakt med polikliniken.