Gå till sidans innehåll

EGENVÅRDSPROGRAM

Börja röra på dig

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15

8.3 Uthållighet trots smärta

Hur kan du förbättra din uthållighet trots smärta?

Möjligheter i vardagen

Förhoppningsvis har du redan börjat öka aktiviteten i din vardag. Bra, om så är fallet! Fortsätt att göra aktiva val och fortsätt att öka mängden aktivitet och längden på den i din vardag. Om du fortfarande bara planerar att öka aktiviteten i vardagen, fundera på den minsta sak du kan göra för att öka aktiviteten i vardagen och markera den i din kalender för den här veckan.

Kom ihåg att även små val lätt kan leda till mycket aktivitet!

Uthållighet från hälsomotion

Bra former av ledvänlig hälsomotion är: promenad/stavgång, (motions)cykling, vattenträning, skidåkning och anpassad gymnastik. Våga prova dig fram för att hitta din gren. Vid hälsomotion ökar du gradvis övningstiden. Börja till exempel med små promenader eller andra alternativa motionsformer. Öka längden på och antalet övningar när du är redo.

Övningen kan vara längre eller kortare beroende på vilken dag det är. Genom att lyssna på din kropp hittar du en lämplig övningstid.

Prova om du märker någon skillnad när du går i en park eller skog istället för på en asfalterad trottoar. När man motionerar genom att promenera kan en förändring i miljön göra det lättare att röra på sig.

Hjälpmedel som stöd för att röra på sig

Rätt typ av rörelsehjälpmedel gör det lättare att röra på sig under den svårare fasen av smärtan. Ett ledstöd och en stabil sko styr den smärtsamma leden till en stabilare position när man rör på sig. Till exempel kan en rullator eller armbågskryckor minska vikten på de nedre extremiteterna och ofta göra det mycket lättare att gå. Din fysioterapeut ger dig råd om rätt stöd, skor eller rörelsehjälpmedel. Du bör också be om hjälp på de offentliga hjälpmedelscentralerna inom primärvården i din kommun.

Städer, kommuner och organisationer organiserar motion för olika målgrupper. Du kan följa annonserna i dina lokala tidningar eller söka efter information på nätet. Du kan också ringa representanterna för motionstjänster i din kommun, så hjälper de dig att hitta en motionsform som passar dig.

När är motion inte medicin?

Kontakta en läkare om du får något av följande symtom när du motionerar:

  • Snabbt insättande eller tilltagande ledvärk

  • Svullnad eller värmekänsla i leden

  • Alltmer nedsatt hudkänsel eller muskelstyrka

  • Smärta eller värk som inte lindras av lätt och lugn motion.

Observera att du bör lätta på motionen efter en olycka (till exempel en stukad fotled). Tala vid behov med din läkare och följ de motions- och vårdanvisningar som du fått