Orsaker till högt blodsocker vid insulinbehandling
När effekten av insulin är för liten i förhållande till insulinbehovet, stiger blodsockret över målet.
Om diabetesbehandlingen är otillräcklig är blodsockervärdet oundvikligen för högt. Insulinbehovetökas av ett antal faktorer, såsom stress, viktökning, minskad motion och hos kvinnor av hormonella växlingar under menstruationscykeln. Dessutom gör olika sjukdomar, infektioner, skador, sängliggande och kortisonmedicinering oftast att blodsockernivåerna höjs. Ibland kan orsaken till en tillfällig höjning av blodsockret också vara oklar.
Bakom det upprepade eller ständigt förhöjda blodsockret finns dock i allmänhet alltid en identifierande orsak, som man alltid ska försöka utreda för att rätta till situationen.
Hur insulinpreparat tas upp och hur länge den blodsockersänkande effekten håller i sig varierar individuellt och beroende på preparat. Upptaget av långverkande basinsulin kan variera från dag till dag, vilket märks i form av “oförklarliga" växlingar i blodsockret. En svullnad eller förhårdnad kring injektionsstället kan göra att insulinet tas upp långsammare, och då blir blodsockervärdet lätt för högt i samband med en måltid.
Den blodsockersänkande effekten av snabbverkande måltidsinsulin börjar verka långsammare än måltidsinsulinet från en frisk persons bukspottkörtel. Blodsockervärdet kan lätt bli för högt 1–2 timmar efter en måltid, men korrigeras oftast inom 3–4 timmar eller kan till och med bli för lågt. Detta kan särskilt inträffa om insulinet ges under eller efter en måltid.
Insulinkänsligheten, med andra ord insulinbehovet, varierar individuellt vid olika tider på dygnet. Under och efter puberteten är behovet av insulin vanligtvis störst innan och precis efter att man har vaknat. Den främsta orsaken till det är att insulinets antagonisthormoner, kortisolet som utsöndras från binjurarna och tillväxthormonet som utsöndras från hypofysen, har som starkast effekt på morgonen. Behovet av insulin kan öka så pass mycket fram på småtimmarna att det inte går att behandla genom att öka mängden basinsulin, och man måste ta insulin med en pump.
Många drabbas av “uppvakningsstress" när de vaknar, vilket syns på blodsockernivåerna.
I praktiken innebär det att blodsockret börjar stiga efter att man vaknat. Samma mängd kolhydrater höjer ofta blodsockret mer på morgonen än på dagen, och det behövs mer insulin för kolhydraterna. Socker som frigörs från levern kan också utan att äta höja blodsockret så mycket att man behöver en liten extra dos snabbverkande insulin.
Blodsockervärdet stiger även vid akut sjukdom och feber och med sängläge. Om du behandlar din diabetes med tabletter kan antalet tabletter ökas eller insulininjektioner tas med under ledning av sjukvårdspersonal.
Om du behandlar din diabetes med insulin bör blodsockret kontrolleras oftare än vanligt, ungefär var 1-2 timme och insulindoserna ökas enligt din egen bedömning baserat på blodsocker, antingen genom att ta korrekt insulin eller genom att lägga till en korrigeringsdos till insulindosen i måltiden. Det kan också vara nödvändigt att öka det långverkande insulinet om du är sjuk under en längre tid. Du kan läsa mer i avsnittet Diabetestalo – Sjukdagar vid diabetes
Om blodsockret stiger över 14 mmol/l eller även med lägre värden, om allmäntillståndet är dåligt, mät ketoner. Om du inte har tillgång till en ketonerometer ska du kontakta din vårdenhet eller närmaste jour under jourtiden.
