Förträngning av de artärer som leder till benen är en vanlig manifestation av artärsjukdom. Aortan delar vid bäckenet upp sig i två höftartärer som fortsätter som lårartärer och vidare som mindre artärer i underbenet och delar sig sedan till små kärl i foten. Förträngningar någonstans i dessa artärer förhindrar blodcirkulationen och orsakar syrebrist. Lindrig syrebrist ger oftast inga symtom om personen bara rör sig lite.
Benartärsjukdom är vanligare hos äldre personer som har diabetes. Det beror delvis på att diabetes är vanligt hos äldre och delvis på att personer med diabetes oftare än andra uppvisar riskfaktorer som gör att de löper större risk för att utveckla artärsjukdom.
Fönstertittarsjuka (intermittent hälta)
Fönstertittarsjuka är det vanligaste symtomet på benartärsjukdom. Det innebär att man får så ont i benen när man går att man måste stanna en stund. Utöver artärsjukdom kan intermittent hälta bero på avvikande funktion i till exempel ryggen, höfterna, knäna och perifera nerver, till exempel en nervförträngning.
Svår syrebrist (kritisk ischemi)
Vilosmärta i benet, ett sår som läker dåligt eller nekros är tecken på svår syrebrist, risk för amputation och generaliserad artärsjukdom. Vilovärken uppstår oftast på natten när man ligger ned. Att låta benet hänga nedåt, sitta upp eller ställa sig upp gör att smärtan lindras.
Hos en person med diabetes kan det hända att svår syrebrist i benet inte gör ont på grund av att man har nedsatt känsel i benen. Ofta är det syrebrist som ligger bakom ett bensår som läker dåligt.
Varje år får 1 200 finländare amputera en nedre extremitet. Av dessa har nästan hälften diabetes.