På den här sidan hittar du vanliga frågor om inköp av glukossensor och användning i olika situationer.
Vanliga frågor om glukossensorern
På den här sidan har vi samlat vanliga frågor om glukossensoranvändning.
Glukossensorn kan avgiftsfritt ges från utdelningen av vårdförnödenheter inom det egna välfärdsområdet för långvarig användning till personer med insulinbristdiabetes för egen uppföljning. För att få en sensor behöver du en remiss för distribution av vårdförnödenheter från din egen vårdenhet. Målet är att underlätta insulintillförseln i varierande situationer, främja uppnåendet av behandlingsmålen och förebygga blodsocker som är för låg.
På en del vårdplatser kan det vara möjligt att avgiftsfritt ge glukossensorn även för kortvarig användning, till exempel under 2 veckor för planering och uppföljning av diabetesbehandlingen, oberoende av diabetestyp. Detta kan göras om behandlingsmålen inte har uppnåtts med sedvanlig livsstils- eller läkemedelsbehandling. Det är särskilt användbart vid planering av insulinbehandling.
Du kan också skaffa en glukossensor på egen bekostnad antingen av importören eller i nätbutiken. På flera privata läkarstationer finns också en tjänst för glukossensorer för dem som betalar själva.
Helst inte. I regel rekommenderas att en på förhand planerad röntgenundersökning görs vid en tidpunkt när sensorn byts ut.
Vid en akut undersökning kan sensorn lämnas på plats om den inte ligger på undersökningsstället. Efter undersökningen är det viktigt att du följer sensorns funktion och ser till att den fungerar tillförlitligt.
Nej. Glukossensorn ska tas bort före en magnetkameraundersökning.
Du kan gå igenom en metalldetektor med glukossensorn, men inte en kroppsskanner. Glukossensorn får inte läggas på genomlysningsbandet.
Tillverkare av glukossensorer har i allmänhet enhetsspecifika instruktioner för flygning och säkerhetskontroll med sensorn. Bekanta dig noggrant med anvisningarna för din egen apparat.
Var kan jag få en glukossensor?
Glukossensorn kan avgiftsfritt ges från utdelningen av vårdförnödenheter inom det egna välfärdsområdet för långvarig användning till personer med insulinbristdiabetes för egen uppföljning. För att få en sensor behöver du en remiss för distribution av vårdförnödenheter från din egen vårdenhet. Målet är att underlätta insulintillförseln i varierande situationer, främja uppnåendet av behandlingsmålen och förebygga blodsocker som är för låg.
På en del vårdplatser kan det vara möjligt att avgiftsfritt ge glukossensorn även för kortvarig användning, till exempel under 2 veckor för planering och uppföljning av diabetesbehandlingen, oberoende av diabetestyp. Detta kan göras om behandlingsmålen inte har uppnåtts med sedvanlig livsstils- eller läkemedelsbehandling. Det är särskilt användbart vid planering av insulinbehandling.
Du kan också skaffa en glukossensor på egen bekostnad antingen av importören eller i nätbutiken. På flera privata läkarstationer finns också en tjänst för glukossensorer för dem som betalar själva.
Kan jag genomgå en röntgenundersökning med en glukossensor?
Helst inte. I regel rekommenderas att en på förhand planerad röntgenundersökning görs vid en tidpunkt när sensorn byts ut.
Vid en akut undersökning kan sensorn lämnas på plats om den inte ligger på undersökningsstället. Efter undersökningen är det viktigt att du följer sensorns funktion och ser till att den fungerar tillförlitligt.
Kan jag genomgå en magnetkameraundersökning med en glukossensor?
Nej. Glukossensorn ska tas bort före en magnetkameraundersökning.
Kan jag gå med en glukossensor på flygplatsen eller någon annanstans för säkerhetskontroll?
Du kan gå igenom en metalldetektor med glukossensorn, men inte en kroppsskanner. Glukossensorn får inte läggas på genomlysningsbandet.
Tillverkare av glukossensorer har i allmänhet enhetsspecifika instruktioner för flygning och säkerhetskontroll med sensorn. Bekanta dig noggrant med anvisningarna för din egen apparat.
Uppdaterad 30.9.2023