Metabolt syndrom är ett syndrom kopplat till ämnesomsättningen, där en person har bukfetma, störningar i socker- och fettomsättning samt oftast också högt blodtryck. Metabolt syndrom förkortas ofta MBS. Ungefär var tredje medelålders man och var fjärde medelålders kvinna i Finland har metabolt syndrom.
Det som ligger bakom metabolt syndrom är ärftliga anlag, miljöfaktorer och levnadsvanor som främjar viktuppgång. Övervikt och överflödigt fett ansamlas förutom i fettvävnaden under huden även i bukhålan och vidare i levern. I fettvävnaden samlas inflammatoriska celler och det uppstår en låggradig inflammation. Till följd av det uppstår insulinresistens, alltså nedsatt insulineffekt, i kroppen. Under årens lopp kan bukspottkörtelns förmåga att utsöndra insulin minska. När blodsockret stiger till diabetesnivåer konstateras typ 2 diabetes.
Du kan uppleva metaboliskt syndrom om du har tre av följande:
Ett midjemått som överstiger 100 cm hos män och 90 cm hos kvinnor
Ditt blodfettvärde, alltså triglyceridvärde, är på över 1,7 mmol/l
Det goda kolesterolet i blodet, alltså HDL-kolesterolet, ligger under 1,0 mmol/l hos män och under 1,3 mmol/l hos kvinnor.
Ditt blodtryck är 130/85mmHg eller mer.
Ditt fasteblodsocker är 5,6 mmol/l eller mer.
Vanliga problem kopplat till metabolt syndrom är förfettning av levern, bukspottkörteln, skelettmusklerna och hjärtmuskeln, förhöjt giktvärde, förhöjd halt av urat i blodet, förändringar i blodets koagulationsfaktorer samt sömnapné.
Även personer med typ 1 diabetes kan utveckla metabolt syndrom, om de går upp i vikt och fettvävnad ansamlas i bukhålan och levern. Då ökar behovet av att injicera insulin på grund av insulinbrist.
Metabolt syndrom gör att risken för artärsjukdomar blir två eller tre gånger så stor.