Egentligen handlar det om ett vårdsamarbete mellan hen som har diabetes och professionell personal. Med individuella intervall görs tillsammans en uppskattning hur behandlingen har fungerat och om man har uppnått behandlingsmålen. Man diskuterar också eventuella problem eller känslor kopplat till behandlingen.
Under årsbesöken utreder man hur det har gått med egenvården, sockerbalansen och blodtrycket. Utöver det utreds även riskfaktorer för diabetesrelaterade sjukdomar och artärsjukdomar samt eventuella symtom och fynd. Dessutom kan man tillsammans fundera över och lösa de utmaningar som diabetes och dess behandling medför. Det är också bra att prata om att orka med vården och om ett eventuellt behov av extra stöd.
Det centrala vid diabetesbehandling är en målinriktad egen uppföljning av blodsockernivåerna. En engångsmätning av blodsockret visar hur värdet ser ut vid mättillfället. Det tillsammans med en bedömning av den långvariga sockerbalansen, alltså mätning av sockerhemoglobin HbA1c, är vanligtvis tillräckligt för att följa upp blodsockerbalansen vid typ 2 diabetes.
Glukossensorern gör det möjligt att kontinuerligt följa upp blodsockret och att kontrollera tendenser och ändringar under dygnet. Det kan användas för att lösa behandlingsproblem eller för att ta reda på hur blodsockret beter sig under en kort period, till exempel under 2–4 veckors tid, eller användas konstant som egen uppföljning vid flerinjektions- och pumpbehandling.
Utöver blodsockerbalansen är det också viktigt vid diabetes att man följer upp blodtrycket och blodfetterna.
Läs mer på följande sidor om blodsockeruppföljning, glukossensorer och vilka andra saker man följer upp under träffar och mottagningsbesök.