De röda blodkropparna i blodet bildas i benmärgen och cirkulerar i blodet i ungefär 120 dygn. Efter det rensar levern eller mjälten ut dem. Ju högre blodsockernivå, desto mer socker fäster i den röda blodkroppens hemoglobin under dess livstid.
Hur mycket socker det finns i hemoglobinet i de röda blodkropparna mäts med blodprovet HbA1c, sockerhemoglobin. I Finland används också begreppen glykerat hemoglobin samt glykohemoglobin. Provet visar hur blodsockernivån har varit under ungefär två månader innan mätningen. Sockerhemoglobin mäts i enheten mmol/mol (millimol per mol) och referensvärdet är 20–42 mmol/mol om man inte har diabetes. Hur glukosen fäster i de röda blodkropparnas protein och hur länge de röda blodkropparna lever varierar dock en aning individuellt. I och med det kan man inte rakt av jämföra uppmätta värden hos olika personer. Det viktigaste är att följa upp hur resultatet på HbA1c-provet hos en specifik person ändras eller varierar.
Blodprovet och fastställandet som görs utifrån det kan göras under ett särskilt besök på laboratorium eller i form av en snabbmätning från fingret på mottagning. Sockerhemoglobinet kan mätas med flera olika metoder. Undersökningar som gjorts på olika laboratorier och med olika metoder kan ge resultat som skiljer sig något från varandra.
Man behöver inte fasta innan ett HbA1c-prov.