Diabetes kan vara kopplat till andra sjukdomar som gör att effekten eller utsöndringen av insulin försämras. Någon annan sjukdom eller en behandling av en annan sjukdom kan antingen öka behovet av insulin eller skada insulinutsöndringen från bukspottkörteln så pass mycket att den egna insulinutsöndringen inte längre räcker till för att hålla blodsockret på en normal nivå. Diabetes som orsakas av en annan sjukdom kallas för sekundär diabetes.
Diabetes som orsakas av andra sjukdomar
Många sjukdomar i bukspottkörteln kan skada de insulinproducerande cellerna och orsaka diabetes. Diabetes kan också vara förknippat med andra sjukdomar där insulinets effekt eller utsöndring minskar.
Akut eller kronisk bukspottkörtelinflammation kan skada bukspottkörtelns celler så att de inte utsöndrar tillräckligt med insulin. Anledningen kan till exempel vara en bukspottkörtelinflammation som orsakas av kraftig alkoholkonsumtion, en inflammation i gallan eller av något läkemedel. Man kan också ha någon annan predisponerande faktor för diabetes, och bukspottkörtelinflammationen kan vara det som gör att diabetes bryter ut.
Att ta bort hela eller delar av bukspottkörteln leder förstås till diabetes. Diabetes kan också vara ett första symtom på cancer i bukspottkörteln.
Beroende på omfattningen av bukspottkörtelsjukdomen kan blodsockret ligga permanent inom målnivån genom livsstil- och tablettbehandling, men många behöver injektionsbehandling med insulin.
Efter en bukspottkörtelinflammation eller -operation får man ofta brist på de matsmältningsenzymer som bukspottkörteln producerar. Ett symtom på det är vanligtvis fettdiarré. För att behandla det behöver man ta kapslar som innehåller matsmältningsenzym i samband med måltider.
Hemokromatos är en relativt sällsynt ärftlig sjukdom med järnansamlingar. Ungefär 10–30 percent av alla med sjukdomen får som vuxna diabetes som beror på störd insulinutsöndring.
Överproduktion av sköldkörtelhormoner, hypofysens tillväxthormon och kortisolet i binjurebarken försämrar insulinets effekt i vävnaden. Det kan leda till att blodsockret stiger till diabetesnivåer.
Polycystiskt ovariesyndrom, alltså PCO, är kopplat till insulinresistens, det vill säga en nedsatt insulineffekt, och en ökad risk för att insjukna i typ 2 diabetes.
Det finns syndrom kopplade till för många eller för få kromosomer där man oftare drabbas av diabetes jämfört med den övriga befolkningen. Dessa är till exempel Klinefelters, Turners och Downs syndrom.
Orsaken till diabetes eller till att diabetes bryter ut kan vara läkemedelsbehandling som försämrar insulinutsöndringen eller effekten av insulinet.
Risken för typ 2 diabetes ökar bland annat av oral kortisonbehandling, läkemedel som förhindrar avstötning efter en organtransplantation, viss psykofarmaka och kolesterolläkemedel i höga doser. Utöver att dessa används har ärftlighet och andra riskfaktorer betydelse för den ökade risken.
Diabetes kopplat till sjukdomar i bukspottkörteln
Akut eller kronisk bukspottkörtelinflammation kan skada bukspottkörtelns celler så att de inte utsöndrar tillräckligt med insulin. Anledningen kan till exempel vara en bukspottkörtelinflammation som orsakas av kraftig alkoholkonsumtion, en inflammation i gallan eller av något läkemedel. Man kan också ha någon annan predisponerande faktor för diabetes, och bukspottkörtelinflammationen kan vara det som gör att diabetes bryter ut.
Att ta bort hela eller delar av bukspottkörteln leder förstås till diabetes. Diabetes kan också vara ett första symtom på cancer i bukspottkörteln.
Beroende på omfattningen av bukspottkörtelsjukdomen kan blodsockret ligga permanent inom målnivån genom livsstil- och tablettbehandling, men många behöver injektionsbehandling med insulin.
Efter en bukspottkörtelinflammation eller -operation får man ofta brist på de matsmältningsenzymer som bukspottkörteln producerar. Ett symtom på det är vanligtvis fettdiarré. För att behandla det behöver man ta kapslar som innehåller matsmältningsenzym i samband med måltider.
Hemokromatos
Hemokromatos är en relativt sällsynt ärftlig sjukdom med järnansamlingar. Ungefär 10–30 percent av alla med sjukdomen får som vuxna diabetes som beror på störd insulinutsöndring.
Diabetes relaterat till endokrina körtlar
Överproduktion av sköldkörtelhormoner, hypofysens tillväxthormon och kortisolet i binjurebarken försämrar insulinets effekt i vävnaden. Det kan leda till att blodsockret stiger till diabetesnivåer.
Diabetes kopplat till polycystiskt ovariesyndrom
Polycystiskt ovariesyndrom, alltså PCO, är kopplat till insulinresistens, det vill säga en nedsatt insulineffekt, och en ökad risk för att insjukna i typ 2 diabetes.
Diabetes kopplat till kromosomavvikelser
Det finns syndrom kopplade till för många eller för få kromosomer där man oftare drabbas av diabetes jämfört med den övriga befolkningen. Dessa är till exempel Klinefelters, Turners och Downs syndrom.
Diabetes kopplat till läkemedelsbehandling för annan sjukdom
Orsaken till diabetes eller till att diabetes bryter ut kan vara läkemedelsbehandling som försämrar insulinutsöndringen eller effekten av insulinet.
Risken för typ 2 diabetes ökar bland annat av oral kortisonbehandling, läkemedel som förhindrar avstötning efter en organtransplantation, viss psykofarmaka och kolesterolläkemedel i höga doser. Utöver att dessa används har ärftlighet och andra riskfaktorer betydelse för den ökade risken.
Uppdaterad 5.9.2025