Gå till sidans innehåll

LADA-diabetes

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) är långsamt utvecklande insulinberoende diabetes som visar sig i vuxen ålder. Det klassificeras som en undergrupp av typ 1 diabetes.

Som vuxen kan man insjukna i klassisk typ 1 diabetes som snabbt leder till insulinbrist, eller man kan insjukna i en form av typ 1 diabetes som utvecklas långsammare och som kallas LADA-diabetes. Förkortningen står för Latent Autoimmune Diabetes in Adults, alltså latent autoimmun diabetes hos vuxna. Med ordet latent menas att den egna insulinutsöndringen avtar långsammare än vid traditionell typ 1 diabetes.

Ungefär 10 procent av alla som insjuknar i diabetes som vuxna, alltså en av tio, har antikroppar mot GAD, alltså glutamatdekarboxylas, vilket tyder på en autoimmun inflammation i bukspottkörtelns betaceller. GAD-antikroppar är karakteristiska vid typ 1 diabetes.

Man insjuknar vanligtvis i LADA-diabetes när man är mellan 40 och 60 år. En person med LADA-diabetes klarar sig till en början med livsstils- och tablettbehandling, och sjukdomsbilden är en slags mellanform mellan huvudtyperna av diabetes, alltså typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Nu för tiden anses LADA-diabetes vara en undergrupp av typ 1 diabetes.

En person med LADA-diabetes kan inledningsvis diagnostiseras med typ 2 diabetes för att hen insjuknat som vuxen och inte behöver insulinbehandling vid insjuknandet. Hen kan också vara överviktig och ha högt blodtryck eller rubbningar i fettomsättningen, men det är ovanligare än vid traditionell och överviktsrelaterad typ 2 diabetes.

Misstanken om LADA-diabetes uppstår vanligtvis om en vuxen person insjuknar i diabetes och är normalviktig eller bara lite överviktig och inte har metabolt syndrom, det vill säga att personen har normalt blodtryck och normala blodfetter, alltså ett normalt triglyceridvärde. Vid LADA-diabetes klarar personen sig vanligtvis utan insulinbehandling i början av sjukdomet.

Om en person insjuknar i diabetes som vuxen och i ett blodprov konstateras antikroppar mot GAD, är det LADA. Kännetecknande för LADA-diabetes är att den egna insulinsekretionen sakta avtar. C-peptidvärdet i blodprovet, som beskriver insulinutsöndringen, är relativt lågt, men en långsamt utvecklande brist på insulin kräver inte flerinjektionsbehandling i sitt inledande skede.

Målen med behandlingen vad gäller blodsocker, blodtryck och blodfettnivåer är desamma som vid vanlig diabetes.

Den grundläggande behandlingen är livsstilsbehandling även vid LADA-diabetes.

Livsstilsbehandlingen kan kombineras med läkemedelspreparat som används för att behandla typ 2 diabetes, till exempel metformin, tarmhormonpreparat och glukossänkare.

Man går över till insulinbehandling om blodsockernivån inte stannar kvar på målnivå. Individuellt och utifrån hur blodsockret beter sig kan man först påbörja måltidsinsulinbehandling eller basinsulinbehandling eller direkt gå över till flerinjektionsbehandling.

Uppdaterad 30.9.2023