Addisons sjukdom innebär en insufficiens i binjurebarkens hormonutsöndring. I binjurebarken produceras kroppens stress- och salthormoner, dvs. kortisol och aldosteron samt små mängder av dehydroepiandrosteron som liknar manligt könshormon.
Vid Addisons sjukdom börjar kroppen producera antikroppar mot cellerna i binjurebarken. Det leder till att cellerna som producerar kortisol och aldosteron småningom förstörs och därmed utvecklas underfunktion i binjurebarken.
I Finland diagnostiseras sjukdomen hos cirka 50–70 nya patienter årligen. I den finländska FinnDiane-studien var förekomsten av Addisons sjukdom hos vuxna med typ 1 diabetes 0,4 procent, medan förekomsten hos kontrollpersoner var 0,02 procent.
Som följd av brist på de livsviktiga hormonerna kortisol och aldosteron försämras kroppens prestationsförmåga allvarligt. Ibland kan sjukdomen börja som ett plötsligt kristillstånd, en chock, som kännetecknas av lågt blodtryck, kräkningar, magsmärtor och medvetandestörningar.
För en person med diabetes kan obehandlad Addisons sjukdom leda till nattlig hypoglykemi, alltså att blodsockret sjunker för lågt under natten. Vid årskontroller uppföljs natrium- och kaliumvärdena samt blodtrycket, eftersom avvikelser i dessa kan vara tecken på Addisons sjukdom. Exaktare hormonnivåer mäts i fortsatta undersökningar.
Möjliga symtom på Addisons sjukdom
Symtomen kan vara trötthet och svaghet, viktminskning och aptitlöshet, illamående eller kräkningar och viktminskning, muskelsvaghet, saltlängtan, lågt blodtryck, menstruationsstörningar, erektionsproblem, humörförändringar och mörkare hudfärg.
Behandling av Addisons sjukdom
Addisons sjukdom behandlas med ersättning av de hormoner som saknas, alltså vanligen med hydrokortison och fludrokortison i tablettform.
Hydrokortison doseras så att det liknar normal utsöndring av kortisol, vanligen i tre, ibland två doser i dygnet.
I stresslägen, som i samband med infektioner, dubbleras hydrokortisondosen. Vid uppkastningar, uttorkning, akuta krissituationer och operationer måste hydrokortison ges intravenöst eller intramuskulärt.
Mot slutet av graviditeten ökas hydrokortisondosen och ibland också fludrokortisondosen något hos kvinnor med Addisons sjukdom.