Bilden visar en svartvit bild av en frisk ögonbotten. I mitten ser man ett mörkt område, vilket är området där man ser skarpast, alltså makula. Till höger i synnervens ände, alltså papillen, ser man de artärer som går till näthinnan som ljusare, och venerna som mörkare och tjockare.
Näthinnesjukdom som orsakas av diabetes kallas diabetisk retinopati. Förändringar i näthinnan uppstår till följd av långvarigt förhöjda blodsockernivåer, vilket kan skada näthinnans blodkärl. Skadorna gör att blodkärlen täpps till och börjar läcka eller blöda, vilket kan leda till blödningar och svullnad i näthinnan. Med tiden orsakar de tilltäppta blodkärlen syrebrist i näthinnan. Som en följd av detta kan neovaskularisation utvecklas, det vill säga nybildning av sköra blodkärl som lätt blöder. Dessa nya blodkärl kan orsaka blödningar inne i ögat, vilket kan hota synen och kräva behandling.
Diabetisk retinopati utvecklas vanligtvis gradvis och kan länge vara helt symtomfri. Om sjukdomen inte behandlas kan den leda till permanent synnedsättning. Därför är det viktigt att personer med diabetes genomgår regelbunden ögonbottenfotografering för att upptäcka näthinneförändringar och identifiera förändringar som kräver behandling. God och tidig behandling av både förhöjt blodsocker och behandlingskrävande retinopati kan avsevärt minska risken för synnedsättning och synförlust.
Diabetisk retinopati delas in utifrån förändringarnas svårighetsgrad och lokalisation i följande former: bakgrundsretinopati, svår bakgrundsretinopati (preproliferativ retinopati) och proliferativ retinopati. Med makulopati avses förändringar i gula fläcken (makula), det område i näthinnan som ansvarar för detaljseendet. Makulopati kan förekomma i alla stadier av retinopati.