Gikt är en metabol sjukdom där koncentrationen av urinsyra, eller urat, ökar i blodet. Den ökade urinsyrakoncentrationen i blodet beror på att produktionen av urinsyran ökar eller att dess utsöndring minskar via njurarna.
Övervikt, metabolt syndrom och typ 2 diabetes, höga blodfettnivåer, alkoholkonsumtion, en kost rik på puriner och vissa sällsynta ärftliga ämnesomsättningsrubbningar ökar produktionen av urinsyra. Utsöndringen av urinsyra reduceras av njursvikt och många läkemedel, särskilt vätskedrivande medel.
Förhöjt uratvärde och giktanfall orsakar en inflammation i kroppen som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Vid en giktinflammation sedimenteras giktkristallerna i lederna och orsakar en ledinflammation. Vanligtvis inflammeras stortåns falangealled men en inflammation är möjlig även i andra leder, till exempel i vristen, knät, handlederna och fingerlederna. Giktknölar kan även bildas under huden.
Förebyggande och konstaterande av gikt, kost- och läkemedelsbehandling är desamma för en med diabetes som för alla andra. Om kortison används i behandlingen i injektions- eller tablettform, ska man komma ihåg att kortison höjer blodsockret.