Typ 2 diabetes och viktkontroll

Ett mycket effektivt sätt att gå ner i vikt och korrigera blodsockervärdet vid typ 2 diabetes är att följa en mycket energisnål diet, dvs. en VLCD-diet, om livsstilsvården inte ger resultat. Den kan genomföras med dietpreparat eller också med vanlig kost under handledning av en näringsterapeut.

Vikten ökar lätt efter en VLCD-period, och därför är det viktigt att livsstilsförändringarna blir permanenta. VLCD-dieten är ett tryggt alternativ för personer med typ 2 diabetes, om den genomförs på rätt sätt under uppföljning av en läkare. Läkaren ger anvisningar om hur medicineringen ska minskas eller pausas under VLCD-perioden.

Läkemedelsbehandling av fetma kan tillämpas parallellt med livsstilsvården, viktindex on personer med typ 2 diabetes är ≥ 27 kg/m2. För läkemedelsbehandling av fetma finns orlistat och de receptbelagda preparaten naltrexon-buprobion och liraglutidinjektioner. Målet för läkemedelsbehandlingen är en väsentlig viktminskning, dvs. minst 5 procent under 3 månader.

En fetmaoperation kan från fall till fall övervägas för personer med typ 2 diabetes under 65 år, om deras viktindex är ≥ 35 kg/m2 eller om deras sockerbalans inte har kunnat korrigeras på något annat sätt och viktindexet är ≥ 30 kg/m2. Efter operationen ska diabetesmedicineringen minskas eller avslutas helt. Ofta minskar också behovet av blodtrycksläkemedel.

Läkemedelsbehandling vid typ 2 diabetes väljs för att stödja viktkontroll. De nuvarande läkemedlen sänker inte blodsockret för lågt, så man bör inte öka matmängderna efter att läkemedelsbehandlingen inletts. Matmängden bör hellre minskas efter att läkemedelsbehandlingen påbörjats, så att viktkontroll kan göras när urinsockret korrigeras. Sockeravskiljare ökar utsöndringen av glukos, dvs. socker, i urinen och vikten kan minska med flera kilo i början av behandlingen.

Om den målsatta nivån för blodsockervärdet inte uppnås genom livsstilsvård eller tablettbehandling övervägs injektionsbehandling. För en överviktig person som inte lider av insulinbrist används primärt tarmhormon GLP-1-preparat i injektionsbehandlingen. Dessa gör att magsäcken töms långsammare, aptiten minskar och viktminskningen främjas.Insulinet som sådant i rätt doser orsakar inte viktökning. I början av insulinbehandlingen då blodsockernivån korrigeras ökar vikten lätt till följd av att socker- och energiförlusten till urinen avhjälps. Av denna anledning måste man äta mindre när insulinbehandlingen inleds. Basinsulindosen justeras så, att insulinet inte orsakar ett alltför lågt blodsockervärde eller tvingar en att äta mellanmål. En kombinationsbehandling med basinsulin och GLP-1-preparat har visat sig vara effektiv för många.

Stora insulindoser försvårar viktkontrollen till följd av att de kan öka aptiten och leda till att blodsockervärdet sjunker till en alltför låg nivå.