Det är helt naturligt att man stöter på situationer där man gör saker och ting annorlunda än man på förhand planerat, kommit överens och vad som skulle ha varit bra. Då kan man gripas av känslan: "Strunt samma, jag kan lika gärna ge upp helt och hållet, det här blir inte till någonting".
Hur man förhåller sig till motgångar spelar en stor roll. Det är bra att förhålla sig till dessa situationer som en del av processen. Man kan lära sig av dem.
Känslor och tankar om att misslyckas är förståeliga och acceptabla. De behöver dock inte leda till att man ger upp. Man kan i stället pröva på ett annat förhållningssätt, där man accepterar de egna känslorna och tankarna och väljer ett handlingssätt som leder er mot familjens mål.
Vad ska man göra när man vill ge upp?
- Var medvetna om era egna känslor och tankar: "Jag kommer på mig själv med att tänka att ingenting spelar någon roll och jag vill ge upp." .”
- Fråga: "Är tanken helt sann? Har det verkligen hänt något så stort att ingenting längre spelar någon roll och att det är värt att ge upp...? Kan vi se hur många saker som redan har förbättrats?"
- Konstatera: "Det var bara en tanke, de kommer och går. Vi ger inte upp på grund av detta." ”
- Lär er: ”Varför gick det så här? Hur kan vi göra saker annorlunda i fortsättningen för att få detta att fungera? Vad ska vi prova näst?"
- Återgå till att "göra bra ifrån er" eller prova ett nytt sätt att göra saker och ting, om det behövs.