Magsjuka orsakad av virus sprids lätt via beröring. Därför är det extra viktigt att hålla god handhygien.
Om barnets kräkningar fortsätter länge, ska orsaken alltid utredas.
Kräkningarna kan ibland bero på någon annan infektionssjukdom, till exempel lunginflammation eller urinvägsinfektion.
Urinvägsinfektion
Urinvägsinfektion beror på att bakterier har kommit in i urinröret och vidare till urinvägarna. Urinvägsinfektion hos barn kräver alltid antibiotikabehandling.
Symtom på urinvägsinfektion
- Hos barn under 2 år, feber utan andningsbesvär, kräkningar
- Hos barn över 2 år, sveda vid urinering och tätare urineringsbehov, feber, kräkningar, magont, smärta i ryggen och flanksmärta
- Behandling av urinvägsinfektion kräver alltid läkarbesök och urinprov. Infektionen behandlas alltid med antibiotika och spädbarn vårdas till en början på sjukhus.
Lunginflammation
Lunginflammation – pneumoni – är en relativt vanlig sjukdom hos barn. Den förekommer i synnerhet på vintern. Lunginflammation kan orsakas av ett virus eller en bakterie. Den sprids i luften genom hosta, när man snyter sig och via saliv. Lunginflammation är ofta en följdsjukdom till förkylning. Lunginflammation förorsakad av virus kan gå om av sig själv, men om den orsakas av bakterie krävs ett läkarbesök.
Symtomen på lunginflammation är feber, hosta, andningssvårigheter, snabb andning, magont, illamående och kräkningar, trötthet och försämrat allmäntillstånd, flanksmärta.
Tarminfektioner orsakade av virus
Rotavirusinfektionerna har minskat tack vare att rotavirusvaccin ingår i barnens vaccinationsprogram. Norovirus är mycket smittsamt och orsakar därför epidemier. Sjukdomen är dock vanligtvis ganska kortvarig.
| Rotavirus | Rotavirus smittar lätt från människa till människa eller via mat och dryck. Rotavirus sprids också lätt genom beröringsytor, till exempel dörrhandtag eller leksaker. Sjukdomens inkubationstid är cirka två dygn och symtomen börjar plötsligt. Symtomen är kraftiga kräkningar och diarré samt feber. Symtomen håller vanligen i sig cirka fem dygn. Den första rotadiarrén har vanligen de häftigaste symtomen och senare infektioner har lindrigare symtom. Innan rotavaccinet inkluderades i vaccinationsprogrammet var rotavirusdiarré vanligast hos barn i åldern 6–18 månader. Numera är den här sjukdomen ovanlig, men hos vaccinerade förekommer lindrigare rotavirussjukdomar i lite äldre ålder. Rotavirus kan undersökas i avföringsprov från barnet. Det finns ingen medicin mot rotavirusdiarré, den behandlas enligt symtomen och det är viktigt att barnet får tillräckligt med vätska. Rotavirus kan förebyggas med god handhygien. Tvätta händerna med tvål och mycket vatten och använd därtill desinfektionsmedel för händerna. |
| Norovirus | Norovirus är en vanlig orsak till magsjuka. Norovirus orsakar ofta magsjukeepidemier t.ex. på skolor, hotell, sjukhus eller span. Sjukdomens inkubationstid är 12–48 timmar. Symtomen börjar plötsligt. Symtomen är krampaktiga magsmärtor och illamående som följs av kräkningar. De allra flesta får också diarré som vanligen är lindrig och kortvarig. Vissa får också feber. Symtomen håller vanligen i sig i 1–3 dygn. Norovirus smittar lätt och direkt från människa till människa. Viruset sprids också genom vatten och livsmedel samt ytor som nedsmutsats med virus. Norovirus undersöks genom avföringsprov från barnet. Det finns ingen medicin mot norovirus. Det är viktigt att tvätta händerna omsorgsfullt i synnerhet efter wc-besök och blöjbyte. |
| Vård av barn med kräksjuka hemma | När barnet kräks är det viktigt att se till att barnet får tillräckligt med vätska för att ersätta förlorade vätskor, salter och kalorier. Ge barnet vätska, fastän hen mår illa. Det går bäst att ge vätskan i små portioner till exempel med fem minuters mellanrum med sked eller spruta. Lämpliga vätskor är svag saft eller saftsoppa, det räcker inte med bara vatten. Också t.ex. isglass är ett bra alternativ. Mängden vätska som ska ges beror på barnets ålder och vikt. Barns och ungas vätskebehov | Vikt | Minimimängd/dygn< | | 0−10 kg | 100 ml/kg/dygn | | 10−20 kg | 1000−1500 ml/dygn | | 20−40 kg | 1500−2000 ml/dygn | | > 40 kg | 2000−2500 ml/dygn |
Mjölk är inte den bästa vätskan vid kräksjuka, men om du ammar din baby ska du inte sluta med det. Ge mjölk oftare och i mindre portioner. Om barnet fortsätter kräkas mycket, kan du köpa vätskeersättningslösning avsedd för magsjuka receptfritt på apoteket. |
| När kontakta hälsovården? | Kontakta hälsovården genast om: - Barnet verkar sjukt, är mycket trött och svårt att väcka.
- Babyn inte har urinerat på över 4–6 timmar eller större barn på 6–8 timmar.
- Barnet har andra symtom på uttorkning, som torra läppar/torr mun, babyns fontanell är insjunken.
- Barnet är under 3 månader.
- Barnet har svåra magsmärtor.
- Barnet utöver kräkningar också har huvudvärk.
- Om kräkningarna är blodblandade eller ser ut som kaffesump.
- Om barnet har en bakomliggande sjukdom, exempelvis diabetes.
Kontakta hälsovården följande dag eller senare om - Barnet under det senaste dygnet har kastat upp fler än 10 gånger eller kräkningarna är blodblandande.
- Under 2-åring har kastat upp i över ett dygn.
- Över 2-åring har kastat upp i över två dygn.
- Barnet utöver kräkningar också har hög feber.
- Barnet fortfarande har ont i magen efter att ha kräkts.
|
| När kan barnet gå till dagis eller skolan igen? | Barnet kan gå till dagvården eller skolan igen när kräkningarna har upphört och barnet orkar delta i de dagliga aktiviteterna. |