Efter utskrivningen fortsätter uppföljningen av det prematura barnet inom den specialiserade sjukvården på sjukhusets poliklinik för utvecklingsuppföljning samt på rådgivningen. Uppföljningsplatsen och uppföljningsbesökens frekvens och längd beror på hur prematurt barnet är och på barnets och familjens behov. Något för tidigt födda prematurer behöver oftast inte uppföljning inom den specialiserade sjukvården efter utskrivningen.
Prematurbarnets utveckling bedöms enligt utvecklingsåldern, dvs. den korrigerade åldern. Utvecklingsåldern beräknas från det beräknade förlossningsdatumet, dvs. barnets utvecklingsålder vid det beräknade datumet är noll dagar. Tre månader efter det beräknade förlossningsdatumet förväntas barnet ha samma färdigheter som en tre månader gammal baby, även om hens kalenderålder är högre. Till exempel är kalenderåldern för ett barn som föds i graviditetsvecka 24 mer än sex månader, även om utvecklingsåldern är tre månader.
Vid bedömningen av utvecklingen hos ett barn som fötts som liten prematurer korrigeras barnets ålder till utvecklingsåldern fram till två års ålder, varefter bedömningen sker enligt kalenderåldern.
Målet med att följa upp prematurbarnets utveckling är att stödja barnet och upptäcka eventuella utmaningar i tid. Vid behov kan man ordna rehabilitering för barnet.
Typiskt för prematurer är omogna rörelsemönster samt låg muskeltonus, som barnet försöker kompensera genom att översträcka kroppen. Föräldrarna får hjälp med att hitta bra vård- och bärställningar som minskar risken för att barnet sträcker sig för mycket.
Utvecklingsfärdigheterna förbättras i vård- och sociala situationer i vardagen. I början går det bäst att umgås med babyn i famnen. Man bör dock också vänja babyn vid att vara på golvet i olika ställningar redan från början. På mage lär sig babyn att hålla upp huvudet, stödja sig på armbågarna och så småningom att röra på sig på egen hand.
Vid uppföljningen av utvecklingen uppmärksammar man
- växelverkan (mellan föräldrarna och barnet, ögonkontakt, svarsleende, ömsesidiga ljud)
- uppmärksamhet, motorisk aktivitet, självreglering
- syn (följer med blicken, skelning, ögondarrning, dvs. nystagmus)
- hörsel, lokalisering av ljudstimulus
- tal- och språkutveckling
- oralmotorik
- grovmotorik/rörelse (postural kontroll och symmetri)
- finmotorik, koordination mellan ögon och händer
- iakttagelseförmåga
- sociala färdigheter och lekfärdigheter.
Tyngdpunkterna för utvecklingsuppföljningen och rehabiliteringen ändras i och med att barnet blir äldre. För barn under ett år lägger den motoriska utvecklingen grunden för den övriga utvecklingen.
| Saker att bedöma vid tremånadersuppföljningen | - växelverkan och sinnen: blick, leende, läte, hörsel
- postural kontroll och varierande rörelser
- huvud- och kroppskontroll i olika ställningar och vid lyft
- liggande på mage
- hitta händerna: föra ihop händerna och in i munnen
- muskeltonus och rörelsesymmetri
|
| Saker att bedöma vid sexmånadersuppföljningen | - växelverkan
- användning av händerna, till exempel greppa med båda händerna och flytta leksaker från ena handen till den andra
- ta tag om knäna eller tårna
- postural kontroll och symmetri på rygg, på mage, i famnen, sittande och upprätt
- rörelse, till exempel att vända sig från rygg till mage och vrida sig runt naveln liggande på mage
- muskeltonus och rörelsesymmetri
|
| Saker att bedöma vid niomånadersuppföljningen | - växelverkan och utforskning av omgivningen
- mångsidig användning av händerna
- kontroll av sittande ställning och av stående ställning med stöd
- rörelse: sätta sig upp och byta från sittande ställning till andra ställningar, krypa, krypställning
- muskeltonus och rörelsesymmetri
|
| Saker att bedöma vid tolvmånadersuppföljningen | - växelverkan och gemensam lek
- användning av händerna, till exempel vinka, klappa och ta pincettgrepp
- resa sig upp och sätta sig ner med stöd
- rörelse: krypa, björngång, gå med eller utan stöd, klättra
- muskeltonus och rörelsesymmetri
|