Många människor är rädda för de skador som är förknippade med användningen av sötningsmedel, särskilt aspartam, till exempel cancer. Aspartam består av två aminosyror, asparaginsyra och fenylalanin, som är aminosyror som normalt finns i alla mänskliga proteiner. I aspartam kombineras dessa aminosyror på konstgjord väg. År 2013 publicerade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) den senaste fullständiga riskbedömningen av aspartam, baserad på omfattande forskningsdata. Enligt den är aspartam och dess nedbrytningsprodukter säkra, även för barn och gravida kvinnor. ADI-värdet (dvs. acceptabelt dagligt intag) för aspartam är 40 milligram per kilo kroppsvikt per dag. Läskedrycker får inte innehålla mer än 600 mg aspartam per liter. Ett barn på 35 kg kan dricka mer än två liter av en sådan dryck per dag utan att ADI-värdet överskrids. Andra vanligt förekommande kalorifria sötningsmedel är acesulfam, cyklamat, sackarin, sukralos och steviolglykosid. Säkerheten av alla dessa ämnen har undersökts ordentligt och en gräns för säkert intag har fastställts för vart och ett av dem. Det mest skadliga sötningsmedlet är för mycket socker. En halvlitersflaska med sockersötad läskedryck innehåller 50 gram socker, vilket ensamt är det maximala rekommenderade dagliga intaget för vuxna. Däremot har samma mängd läskedrycker som innehåller kalorifria sötningsmedel inte konstaterats ha några negativa effekter. De skadliga effekterna av dessa drycker kan dock orsakas av fruktsyror, t.ex. citronsyra, som löser upp tandemaljen. Dessutom kan söta drycker, om de dricks ofta, upprätthålla begäret efter sött. Vatten eller kolsyrat vatten är alltid den bästa törstsläckaren. Den bästa sötsaken är alltid en "liten sötsak", oavsett om den är sötad med socker eller sötningsmedel. |