Prematurbarn har en ökad risk för refluxsymtom under det första levnadsåret. Refluxsymtom hos spädbarn har upprepade gånger visat sig vara oberoende av magsyra och går över av sig själva i och med att barnet växer.
Bra tillväxt och viktuppgång och ett av en barnläkare bedömt bra allmäntillstånd tyder på att babyn inte har någon refluxsjukdom. Att babyn gråter och vaknar ofta på natten utan att kräkas hör bevisligen inte ihop med refluxsjukdom. Gråt förvärrar kräkningarna. Förstoppning förvärrar också kräkningarna och kan orsaka gråt och magbesvär.
En baby som kräks mycket bör undersökas av en barnläkare. För att diagnostisera en refluxsjukdom måste man också utesluta andra sjukdomar. Rikliga kräkningar i sig behöver inte behandlas om barnet i övrigt mår bra och växer normalt.
Det kan tyda på refluxsjukdom om babyn kräks mycket och dessutom har
- problem med tillväxten och viktutvecklingen
- svårigheter att äta
- svåra symtom i luftvägarna, som andningssvårighet, lunginflammationer eller andningsuppehåll.
Behandling av lindrig reflux
Vid lindrig reflux justerar man matrytmen, dvs. matningsintervallen, och kontrollerar storlekarna på engångsportionerna.
Vid behov kan man byta ut modersmjölksersättningen mot en förtjockad beredning och börja tidigare med fast föda och välling. Man ska inte sluta amma på grund av reflux. Efter matning är det en bra idé att rapa babyn, men all annan hantering av babyn efter matning bör undvikas.
Det är bra att kontrollera babyns insomningsställning: att lägga babyn att sova med huvudändan av sängen lite upphöjd minskar bevisligen reflux.
Om symtomen förvärras ska man kontakta den behandlande läkaren.
Behandling av svår reflux
Svår refluxsjukdom är förknippad med svårighet att äta, allvarliga luftvägssymtom och hämmad tillväxt. Då kan man överväga en mätning av reflux i matstrupen och/eller en endoskopi av magsäcken. Det är dock sällan nödvändigt.
Försök med läkemedelsbehandling görs alltid i form av 1–2-veckors kurer. Effekten av läkemedel som hämmar produktionen av magsyra har närmast en placeboeffekt vid behandlingen av refluxsymtom hos spädbarn.
Nya studier har visat att långa kurer (över 1 månad) av syraneutraliserande läkemedel gör mer skada än nytta: babyns infektionskänslighet kan öka, tarmbakteriefloran utvecklas ogynnsamt och risken för allergier ökar. Abstinenssymtom kan förekomma när en över två månader lång kur av syraneutraliserande läkemedel avslutas.
Vid svåra luftvägssymtom kan det ibland behövas kirurgisk antirefluxbehandling.
Vid behandling av en ätstörning orsakad av en refluxsjukdom kan en näsmagslang förvärra symtomen. En kirurgisk matningsöppning in i magsäcken (gastrostoma) är då en bättre lösning.