Alla friska spädbarn har tillräckligt med laktasenzym direkt efter födseln för att bryta ner laktosen, eller mjölksockret, i modersmjölken. Laktos är den viktigaste kolhydraten i modersmjölk och annan mjölk. Hos vissa människor minskar laktasnivåerna med åldern och orsakar laktosintolerans, men i de flesta fall tidigast i några års ålder. Laktosintolerans är mindre vanligt bland vuxna i Finland än till exempel i Sydeuropa.
I Finland föds varje år endast ett fåtal barn som inte tål laktos alls på grund av medfödd laktasbrist. Deras kost är laktosfri under hela deras liv.
Vad är laktosintolerans och vad orsakar den?
Laktosintolerans orsakas av en minskad produktion av det enzym som bryter ner laktos, mjölksocker, i tarmen. Laktos som inte bryts ner i tarmen absorberar vätska i tarmen. Samtidigt produceras för mycket tarmgaser, vilket kan leda till symtom som uppblåsthet och buksmärta, gasbesvär och diarré. Symtomen börjar vanligtvis 1–2 timmar efter att man ätit mat eller druckit något med hög laktoshalt. Laktosintolerans i sig orsakar inte viktminskning eller hämmad tillväxt.
Ett gentest kan användas vid diagnostiken av laktosintolerans för att se om barnet har en genetisk mutation som ökar risken för laktosintolerans. Ett positivt gentest berättar dock inte om barnet redan har utvecklat laktasbrist eller inte. Om barnets gentest däremot är normalt är risken för laktosintolerans mycket liten. Eftersom det finns många orsaker till magbesvär hos barn, varav många är snabbt övergående, är det tillrådligt att diagnostisera laktosintolerans om det finns starka misstankar om mjölkrelaterade symtom innan man begränsar användningen av mjölkprodukter. Det är ofta nödvändigt att exponera sig för / undvika laktos: efter att ha minskat eller eliminerat laktos försvinner symtomen vanligtvis inom några veckor och återkommer när laktosinnehållande mat eller dryck igen börjar användas. Experiment på eget initiativ kan dock leda till felaktiga slutsatser.
Mjölkallergi, som är en allergi mot mjölkproteiner, förekommer hos små spädbarn. Symtom på mjölkallergi är t.ex. diarré, hudsymtom och långsam tillväxt eller viktökning hos spädbarnet. En annan sjukdom som bör uteslutas är celiaki, där barnet inte tål gluten i spannmål. Dessa är tillstånd som bör utredas av en läkare och det är inte tillrådligt att begränsa barnets kost på egen hand.
Behandling av laktosintolerans
Idag finns det många livsmedel på marknaden som antingen är helt eller delvis laktosfria. Det är viktigt att det finns laktosfria produkter eller produkter med låg laktoshalt, för om ett barn inte äter mjölkprodukter kommer kalciumintaget att vara för lågt. För barn med laktosintolerans rekommenderas mjölkdryck eller surmjölk med låg laktoshalt eller ingen laktos, och t.ex. yoghurt, fil eller kalciumberikad spannmålsdryck, i stället för vanlig mjölk. Hårda, hyvlade ostar är laktosfria och surmjölksprodukter har en låg laktoshalt. Det rekommenderas att man använder laktosfria mjölkprodukter eller mjölkprodukter med låg laktoshalt och mogna ostar enligt åldersanpassade rekommendationer. Alla barn ska få tillräckligt med D-vitamin (D-vitaminpreparat).