Konsten att äta flexibelt och tillåtande

Ett gott ätande innebär att man kan äta flexibelt och tillåtande, utan absoluta och strikta regler. Mat ska till exempel inte delas in i tillåtna och förbjudna livsmedel.

Under barndomen lär man sig när, hur och hur mycket man ska äta av till exempel godis. ”Råkar” ni till exempel äta sötsaker hemma några gånger i veckan, eller äter ni en stor mängd på godisdagen.

Utmaningen med godisdag är att den inte lär ut måttlighet utan tvärtom stora engångsportioner. På godisdagen äter man godis, även om man inte nödvändigtvis känner för det. Om man däremot på andra dagar känner för att äta lite sött som avslutning på en måltid känns det som att det inte är tillåtet.

Mot måttlighet

Strikta förbud tenderar att förstärka begären. Med andra ord ”man är sugen på det man försöker undvika”. Strikta regler tenderar att skapa upplevelser av misslyckande, eftersom man inte kan hålla sig till dem särskilt länge. Det är därför strejker och godisdagar sällan fungerar. De lär en inte heller att vara måttfull.

I stället för strikta regler är det bättre att lära sig att äta mest bra mat som ger näring åt kroppen och med måtta äta de livsmedel som kroppen egentligen inte behöver.

Att fundera på

  • Hur ställer sig er familj till att äta godsaker? Är det en hel dags frossande i gott? Skaffar vi så mycket godis till godisdagen att vi fortfarande äter det nästa dag?
  • Skulle varje dag kunna vara en godisdag? Kunde man ha en liten efterrätt till varje middag? Behöver vi en separat godisdag?
  • Vad betraktar ni som godsaker? Kan färska jordgubbar, vindruvor eller en bit blåbärspaj också vara en godsak?

Vi njuter när det är dags för det

Äter er familj så kallade ”onödiga godsaker”? Det här är godsaker som äts snabbt och utan att man bryr sig om hur de smakar. När godsaken tar slut undrar man bara vart den tog vägen och hur den smakade?

Tänk efter en stund, vad tycker ni bäst om, en chokladkaka eller en chokladstång?

Vanligtvis är det så, att ju mer man har av det goda, desto snabbare äter man det. Ju mindre godsaken är, desto långsammare och mer njutningsfullt tenderar man att äta den. Att äta långsammare och koncentrera sig på ätandet leder därför till större välbehag, även om mängden är mindre.

Haitarin otsikkotaso2
Hur lär man sig att vara måttfull?
  • Ät godsakerna efter en måltid, inte när ni är hungriga. Då ökar inte begäret efter dem.
  • Ställ fram mat hemma som ni vill att barnet ska äta mer av, till exempel frukt. Livsmedel som lockar till småätande, till exempel kex, bör i stället lämnas på butikshyllan.
  • Gå och handla när ni är mätta. När man har bråttom och är hungrig väljer man mer ohälsosamma livsmedel.
  • Begränsa hur mycket fickpengar barnet får lägga ut på saker som sockerhaltiga drycker och godis.
  • Använd tallriksmodellen även för filmkvällarnas snacks.
  • Om familjen vill ha en godisdag är den rekommenderade maximala godisportionen:
    • 50 g (ca 15 bitar) för barn under skolåldern och
    • 100 g (ca 30 bitar) för ett skolbarn
    • Mängden kan verka liten för en vuxen, men barnet lär sig att betrakta den mängd hen är van vid att äta som lämplig.
Bilden visar 50 och 100 g godis.
Sött en gång i veckan eller varje dag?

En liten söt efterrätt varje dag utöver maten och en måttlig mängd godis en gång i veckan innehåller 1/3 av de kalorier som kommer från en jumbopåse med godis!

Samtidigt lär man sig att äta sött med måtta, så att man inte längre behöver frossa i godis.

Filmkvällens delikatesstallrik

Man kan sätta ihop en tallrik med delikatesser, varav hälften är läckra grönsaker! Grönsakernas fräschör ger variation till godisets sötma och chipsens sälta.

Fredagsmat

I många familjer är fredagen en dag då man ”slår sig lös” också vad gäller ätande. Ätandet kan ibland vara friare och innehålla fler livsmedel som anses ohälsosamma. Som komplement och motvikt till detta skulle det vara bra att inkludera lite grönsaker.

 

Kyllä

Uppdaterad  20.6.2023