Det kan finnas flera orsaker till hälta. Små barn kan inte själva identifiera orsaken till att de haltar och kan kanske inte heller lokalisera smärtan på ett tillförlitligt sätt. Därför behöver barnet en fullständig undersökning för att fastställa orsaken till att hen haltar.
Hos ett barn kan en olycka göra att foten ömmar när hen använder den och därmed orsaka en tillfällig hälta. Problemet kan vara ett främmande föremål (t.ex. en sticka) i eller ett sår på fotsulan. En sko som sitter dåligt kan också orsaka svårigheter att gå. Hos unga människor som idrottar är ljumsk- och höftproblem ganska vanliga. I vissa fall kan hälta orsakas av ett problem i höftleden, t.ex. en anatomisk avvikelse i höften, en inflammationsreaktion (övergående synovit), störningar i blodcirkulationen i lårbenshuvudet (Legg-Calvé-Perthes sjukdom) eller att lårbenshuvudet glider ur sitt läge (epifyseolys). Ibland kan ett barns hälta orsakas av reumatism. Benlängdsskillnad kan också orsaka en synlig hälta.
| Symtom och fynd | Hälta kan börja plötsligt eller gradvis. Hälta orsakas vanligtvis av smärta, men det är inte alltid barnet själv berättar om det. Barn har också svårt att lokalisera smärta. |
| När uppsöka läkare? | Hälta som uppkommit efter en lindrig skada kan man följa upp hemma i 1–2 dagar om det inte finns någon betydande svullnad eller synlig felställning och barnet kan gå med foten. Vid behov kan barnet få smärtstillande läkemedel och kylbehandling mot smärtan. Ett barn som haltar bör tas till läkare om det inte har skadats, om barnet har allmänna symtom (feber eller trötthet), smärta på natten eller i vila, eller om smärtan är svår. |
| Diagnos | Genom att observera barnets gång kan man identifiera orsaken till att barnet haltar och var smärtan finns. Det haltande barnet kläs av till underkläderna och en fullständig undersökning av lemmar och rygg görs för att fastställa orsaken till hältan. Bilddiagnostiska undersökningar och laboratorieprover övervägs från fall till fall. |
| Behandling och egenvård | Hälta som uppkommit efter en lindrig skada kan man följa upp hemma i 1–2 dagar om det inte finns någon betydande svullnad eller synlig felställning och barnet kan gå med foten. Vid behov kan barnet få smärtstillande läkemedel och kylbehandling mot smärtan. Ett barn som haltar bör tas till läkare om det inte har skadats, om barnet har allmänna symtom (feber eller trötthet), smärta på natten eller om smärtan är svår. Behandlingen bestäms från fall till fall, beroende på orsaken. En övergående inflammation i höftens ledhinna (övergående synovit) diagnostiseras genom en ultraljudsundersökning av höften. Övergående synovit läker av sig själv och behandlas med antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. naproxen). Laboratorie- och andra prover utförs för att utesluta bakteriell ledinflammation, som vanligtvis är förknippad med ett högt inflammationsvärde (crp), vilket kräver att man tar ett akut prov på ledvätska och inleder en omedelbar antibiotikabehandling. Om lårbenshuvudet glider ur plats, eller vid epifyseolys i höften, krävs det alltid en kirurgisk behandling under de närmaste dagarna. Vid operationen sätts en metallskruv in genom tillväxtlinjen i den övre delen av lårbenet för att förhindra att lårbenshuvudet förskjuts ytterligare. Legg-Calvé-Perthes sjukdom är en störning i blodcirkulationen i den övre delen av lårbenet. Behandlingen syftar till att hålla lårbenshuvudets form så rund som möjligt. En diagnos före sju års ålder ger i allmänhet en god prognos, medan senare insjuknande/symtomatisk sjukdom oftare kräver kirurgisk behandling (kapande och rotation av övre lårbenet eller operation av höftledsgropen). |