Man talar om refluxsymtom när barnet har uppstötningar, men växer och mår bra. Refluxsymtom kräver ingen läkemedelsbehandling. Vid refluxsjukdom är de typiska symtomen hos ett litet barn däremot tillväxthämning som är förknippad med uppstötningar, återkommande luftvägsinfektioner, andningsuppehåll (apné) eller gråt och rastlöshet på natten. Ett spädbarn med refluxsymtom kan sträcka sig i en båge och sträcka på huvudet. Hos äldre barn i skolåldern är de typiska symtomen återkommande smärta i övre delen av buken, halsbränna, illamående och mättnadskänsla efter att ha ätit.
Reflux kan också vara ett sekundärt symtom på en annan sjukdom (t.ex. eosinofil esofagit), och å andra sidan är refluxsjukdom vanligare hos vissa barn, t.ex. efter operation av matsmältningskanalen och hos barn med utvecklingsförsening.
Vätskan i magsäcken kan vara sur då den består av saltsyra och matsmältningsenzymer och kan orsaka irritation och skada på matstrupens slemhinna och leda till smärta. Den stigande vätskan kan också vara icke-syrlig, men kan ändå orsaka liknande symtom som sura uppstötningar. Reflux är i första hand en funktionell störning.
Undersökningar
I svåra eller tvetydiga situationer kan mängden och symtomen på reflux undersökas med hjälp av syra- och impedansregistrering i matstrupen. Impedans är en metod för att mäta rörelsen av vätska och gas i matstrupen.
Ibland behövs en gastroskopi för att bedöma strukturen i matsmältningskanalen och utesluta en inflammation i matsrupen. Hos spädbarn kan den nedre magmunnens struktur undersökas med ultraljud. Hos små barn kan också uteslutande av mjölkallergi komma på fråga, eftersom det kan vara svårt att ställa en diagnos enbart utifrån symtom. Beslutet att inleda läkemedelsbehandling fattas dock ofta på grundval av symtomen.
Behandling
Uppstötnings- och refluxsymtomet kan lindras genom att mata barnet i en upphöjd ställning, få barnet att rapa, höja ändan av sängen, förtjocka mjölken med produkter som fås på apoteket eller börja med fast föda redan från 3–4 månaders ålder.
Hos äldre barn används en protonpumpshämmare, ett s.k. syrablockerande läkemedel, antingen som en kur eller under en längre tid. Läkemedlet blockerar produktionen av saltsyra i magsäcken. Man har inte kunnat påvisa att syrablockerande läkemedel är effektiva för att behandla symtom hos små barn.
Vanligtvis används syrablockerande läkemedel enligt läkarens ordination, till exempel i 1–2 månader. Det finns receptfria preparat som skyddar slemhinnan, t.ex. sukralfat, som vid behov kan användas för att lindra symtom hos barn i skolåldern. Det är bra att komma överens med vårdpersonalen om att inleda medicineringen.