En misstanke om autismspektrumtillstånd kan uppstå om barnet har svårigheter med interaktion och kommunikation samt oflexibla beteendemönster. Det bör dock noteras att inget enskilt symtom förekommer bara vid autismspektrumstörning, och enstaka speciella drag innebär inte autismspektrumtillstånd, utan det handlar om en bredare symtombild.
Misstanke om autismspektrumtillstånd hos ett litet barn kan väckas om barnet visar lite intresse för andra människor. Ögonkontakten är bristfällig och barnet försöker inte dela med sig av sina iakttagelser genom att till exempel peka. Talutvecklingen går långsamt och barnet försöker inte ersätta sitt bristfälliga tal med andra metoder. Barnet verkar inte lyssna och reagerar mindre än vanligt på tal.
Barnets lekfärdigheter är bristfälliga. Barnet har ett ovanligt beteende som upprepas eller vissa manér, t.ex. viftar med händerna. Barnet kan fastna vid vissa föremål eller aktiviteter och motsätter sig nya saker och förändringar. Barnet glömmer redan inlärda färdigheter, t.ex. har sagt vissa ord men använder dem inte längre.
Barnet reagerar inte på sinnesstimuli eller är överkänsligt för sinnestimuli och börjar t.ex. gråta eller täcker öronen med händerna vid ett vardagligt ljud.
Hos äldre barn kan specifika drag i det sociala samspelet och kommunikationen, liksom begränsade intressen och aktiviteter, vara särskilt uppenbara när de interagerar med jämnåriga barn.
Ett barn med lindrigare autismspektrumsymtom kan
- dra sig undan från andras lekar, bli mobbad lättare än andra
- bli missförstådd
- tala med monoton röst använda stående uttryck och tala överdrivet korrekt
- vara intensivt intresserad av ett smalt ämne
- fästa överdriven uppmärksamhet vid detaljer i miljön
- röra sig klumpigt
- vifta överdrivet på armarna eller fingrarna
- söka starka sinnesupplevelser eller reagera starkt på t.ex. ljud och ljus i omgivningen.
Svårigheter förekommer vanligen med att använda ögonkontakt, att använda miner och gester som en del av interaktionen samt i interaktion med jämnåriga. Barnet kan också ha svårt att tänka sig in i hur något känns för andra.
Om du misstänker autismspektrumtillstånd är det viktigt att du kontaktar rådgivningen eller skolhälsovården så att en närmare utredning av vad det är fråga om kan inledas och stödåtgärder vid behov kan sättas in så snabbt som möjligt.
För bedömning av autismrisken hos barn under 2,5 år har bland annat screeningverktyget M-CHAT-R/F™ utvecklats. Det kan också användas på rådgivningen. Man ska dock komma ihåg att olika screeningverktyg bara är riktgivande.
| Villes berättelse | Ville är en pojke på 2,5 år. Som baby var Ville som alla andra barn. Han lärde sig gå helt normalt som 1-åring och kunde då också säga några ord. Men talet utvecklades inte, utan Ville började allt mer försjunka i sin egen värld. För tillfället reagerar Ville inte på sitt namn eller tal i övrigt annat än sporadiskt. Ville söker sällan ögonkontakt och han visar inte intressanta leksaker för sina föräldrar eller pekar på föremål som lampa, klocka eller bilder i böcker. När Ville vill ha något, kan han t.ex. själv klättra upp på en stol för att nå upp till en godsak eller ett föremål han vill ha, eller drar en vuxen i handen. Ville har lärt sig namnen på bokstäver och siffror på engelska från videor han tittat på med sin surfplatta. På dagis är Ville inte nämnvärt intresserad av andra barn. Han kan inte leka, utan fastnar vid föremål han gillar, radar upp eller snurrar på leksaker eller deras delar. Ibland iakttar Ville en leksak han har i handen genom att titta på den ur ögonvrån. Han motsätter sig nya saker och förändringar. När Ville blir ivrig viftar han med händerna och stiger upp på tå. Ville försöker inte ersätta sin bristande talförmåga med miner eller gester. Bäst kontakt med Ville får man genom mysiga stunder där man kittlas och busar. Han kan ibland sparka boll några gånger turvis med en vuxen. |
| Mattis berättelse | Sjuåriga Matti har alltid gått sina egna vägar. Han har utvecklats normalt, men motion har han aldrig gillat. Matti lärde sig läsa som treåring och samtidigt blev han intresserad av dinosaurier. Han lärde sig lätt deras latinska namn. Det tog lång tid av träning för Matti att lära sig cykla och till en början blev han jättearg när han inte kunde det genast. Matti har alltid trivts i vuxnas sällskap och på dagis vill han helst diskutera sina favoritämnen med en vuxen. Matti talar i ett jämnt tonläge och grammatiskt korrekt. Matti tar sällan ögonkontakt, men ibland kan han ställa sig väldig nära någon och hålla ögonkontakt länge, särskilt när han blir ivrig. Att rita har varit jobbigt för Matti och han håller ofta pennan med hela handen, fastän han övat på ett ”korrekt” penngrepp. I förskolan har Matti fått en kompis som han trivs med. Tillsammans med kompisen gräver Matti vattenfåror eller springer omkring. Matti har tidigare varit väldigt okoncentrerad, men han har lugnat sig och tycker väldigt mycket om undervisningsstunderna. Han har också lärt sig att följa regler och säger ibland till om dem åt andra. När Matti blir ivrig kan han till exempel mitt i morgonsamlingen stiga upp och vifta med händerna och höja rösten för att snabbt få sagt det han vill. Matti har svårt att förstå sociala situationer och olika åsikter, t.ex. varför barn börjar gräla, varför han inte får röra vid andras ansikten, varför alla inte gillar dinosaurier. Förändringar är mycket svåra för Matti och hans dag går mycket smidigare om allt följer välbekanta rutiner. |