Om misstanke om sjukdom väcks på grund av en avvikande knöl någonstans på kroppen görs vanligtvis först en ultraljudsundersökning av området i fråga. Vid misstanke om en bentumör görs en röntgenundersökning.
Om misstanken om en malign (elakartad) tumör är stark, görs i initialskedet också en lungröntgen och ultraljudsundersökning av buken för att utreda tumörens eventuella spridning. En utredning av spridningen är väsentlig, förutom för att få en övergripande bild av patientens situation och för att bedöma behovet av brådskande åtgärder, också för att hitta ett lämpligt ställe för en provbit. Innan en provbit av tumören tas görs en magnetundersökning eller datortomografi av området.
Spridningen fastställs grundligt innan behandlingen inleds. Vanligtvis görs åtminstone en datortomografi av lungorna och en magnetundersökning av buken samt enligt situationen och tumörens natur också till exempel en magnetundersökning av huvudet och hela kroppen och/eller en isotopundersökning (till exempel skelettscintigrafi, MIBG-scintigrafi, PET).
Även vid leukemi kan det förekomma lymfomliknande tumörer som bildats av cancerceller. Därför gör man för leukemipatienter i initialskedet åtminstone en lungröntgen samt ultraljudsundersökning av buken och utgående från symtomen och fynden tilläggsundersökningar vid behov.
Innan behandlingen inleds genomgår alla cancerpatienter en ultraljudsundersökning av hjärtat för att utesluta hjärtproblem. Eftersom en del cytostatika medför hjärtbiverkningar är det nödvändigt att ha kännedom om en eventuell hjärtsjukdom när behandlingen planeras.
Utöver dessa kan nödvändiga undersökningar omfatta bland annat olika röntgenundersökningar, andra ultraljudsundersökningar, EKG-undersökning, en undersökning av den elektriska aktiviteten i hjärnan, dvs. EEG-undersökning, datortomografi- och magnetundersökningar samt isotopundersökningar.
Åtminstone magnet-, datortomografi- och isotopundersökningarna förutsätter att patienten hålls på plats under en längre tid och undersökningssituationen och -utrustningen kan kännas skrämmande för ett litet barn. Därför görs undersökningarna under anestesi hos de yngsta patienterna.
Du kan läsa mer om bilddiagnostiska undersökningar i Undersökningshuset.