| Anfallsdagbok | Det är bra för personer med epilepsi att anteckna sina anfall. I dagboken skriver man när anfallet inträffade, hur många anfallen var och vilken typ av anfall det var fråga om. Genom att föra dagbok över anfallen är det lättare att planera vården. Det finns kort och mobilappar, och på vissa sjukhus digitala vårdvägar, som är utarbetade för anteckningarna, men det går lika bra att använda ett ruthäfte eller en kalender för detta ändamål. Det är viktigt att ta med sig anteckningarna till mottagningsbesöket. |
| Förnyelse av läkemedelsrecept | Läkemedelsrecepten förnyas elektroniskt i samband med kontrollbesöken. Om läkemedlen av någon anledning håller på att ta slut före nästa besök ska man kontakta den behandlande enheten så tidigt som möjligt, minst två veckor innan läkemedlen tar slut. |
| Regelbundet läkemedelsintag | Det är viktigt att ta läkemedlen regelbundet. Det är en bra att försöka kombinera läkemedelsintaget med regelbundna måltider, till exempel frukost och middag, så att man inte glömmer att ta läkemedlen. Några timmars variation i det dagliga läkemedelsintaget (t.ex. kl. 7 på vardagar, kl. 10 på veckoslutsmorgnar) gör ingenting. |
| När man glömmer läkemedlet | Om man har glömt att ta läkemedelsdosen ska man ta den så fort man kommer ihåg den. Om man inte märker att man glömt morgonläkemedlet förrän på eftermiddagen, tas läkemedlet då, och kvällsläkemedlet några timmar senare än vanligt. Om man märker att man glömt morgonläkemedlet först på kvällen när kvällsläkemedlet ska tas, tar man endast kvällsläkemedlet. Sänkningen av läkemedelskoncentrationen gör att man blir mer känslig för anfall, men endast ett fåtal patienter får anfall av att missa bara en dos. |
| Då man av misstag tar läkemedlet två gånger | Om man av misstag tar läkemedlet två gånger ska tillståndet följas upp. Barnet eller den unga personen kan vara tröttare än vanligt och ha problem med balansen. Om läkemedlet är ordinerat att tas tre gånger om dagen och morgonläkemedlet av misstag tas två gånger, hoppar man över dagsläkemedlet, men tar kvällsläkemedlet som vanligt. |
| Kräkningar eller uppstötningar efter administrering av läkemedlet | Om barnet eller den unga kräks eller kastar upp inom en halvtimme efter att ha tagit läkemedlet kan dosen tas igen. Om det är en längre tid mellan intag av läkemedlet och kräkning upprepas dosen inte. Efter kräkningar är det bra att vänta en halvtimme innan läkemedlet ges igen med en liten mängd vätska. |
| Kräkningar och diarrésjukdomar och andra sjukdomar | När ett barn eller en ung person har magsjuka ges epilepsiläkemedel tillsammans med en liten mängd vätska. Det påverkar vanligtvis inte anfallssituationen om några läkemedelsdoser blir otagna på grund av att barnet eller den unga spyr upp läkemedlet. Andra tillstånd hos barnet eller den unga med epilepsi behandlas som vanligt. Epilepsiläkemedel kan interagera med andra läkemedel, och därför är det viktigt att berätta om epilepsin och epilepsiläkemedel som barnet tar alltid när man besöker mottagningen. Vanliga smärtstillande och febernedsättande läkemedel, t.ex. paracetamol, kan användas enligt anvisningarna på förpackningen. Om anfallssituationen blir värre eller om barnet på annat sätt mår dåligt ska man uppsöka jouren. |
| Kalcium- och D-vitamintillskott | Flera epilepsiläkemedel kan påverka skelettet och öka risken för benskörhet. För barn och ungdomar med epilepsi rekommenderas tillskott av D-vitamin som stärker skelettet året runt. Den rekommenderade dagliga dosen är 10 mikrogram för barn under 2 år och 20 mikrogram för barn över 2 år. Man ska också se till att barnet får tillräckligt med kalcium. Rekommendationen är 500–1000 milligram per dag. Om barnet äter mer än 6 deciliter mjölkprodukter per dag behövs inget kalktillskott. Om barnet tar andra kosttillskott eller hälsokostpreparat ska man berätta det för läkaren. |
| Vaccinationer | Barn med epilepsi kan vanligtvis vaccineras enligt det normala vaccinationsprogrammet. Endast i situationer där immunsvaret påverkas av behandlingen eller barnets sjukdom måste vaccinationen skjutas upp. I dessa situationer ger den behandlande läkaren anvisningar om tidpunkten för vaccinationer. |