Asfyxi vid förlossningen

Med asfyxi vid förlossningen avses syrebrist som utvecklas hos fostret under förlossningen och som är förknippad med en överdriven ackumulering av koldioxid i kroppen och försämrad blodcirkulation i vävnaderna.

Asfyxi orsakas av störningar i gasutbytet i moderkakan. Syrebrist leder till ackumulering av laktat, dvs. mjölksyra, i kroppen och metabolisk acidos eller syraförgiftning. Hjärtfrekvensvariationen hos ett foster med asfyxi minskar och tillståndet leder till låg hjärtfrekvens, dvs. bradykardi, hos fostret.

En nyfödd med asfyxi föds vanligtvis i dåligt skick och behöver stimuleras direkt efter födseln. Svår syrebrist leder till störningar i hjärnfunktionen, dvs. hypoxisk-ischemisk encefalopati. Vid multiorgansvikt har syrebristen skadat inte bara hjärnan utan även andra organ. Den nyföddas återhämtning är individuell och beror bland annat på hur svår syrebristen är.

Diagnosen asfyxi ställs på grundval av allmäntillstånd, Apgar-poäng och ett pH-värde från navelartären vid födseln. Det nyfödda barnets tillstånd bedöms omedelbart efter födseln med hjälp av Apgar-poäng. Poäng delas ut för andning, puls, spänst, irritabilitet och färg, var och en från 0 till 2. Asfyxin definieras som svår när pH-värdet i navelartären är < 7,00 och Apgar-poängen vid 1 minuts ålder är 0–3. Om pH-värdet från navelartären inte finns tillgängligt ställs diagnosen utifrån en klinisk bedömning.

Allvarlig asfyxi drabbar 1–2 procent av alla nyfödda barn. En nyfödd med asfyxi behöver vanligtvis återupplivning efter födseln. Syftet är att stabilisera andningen och blodcirkulationen och därmed återställa hjärnans energibalans.

Ett nyfött barn med asfyxi måste följas upp på barnavdelningen. Det nyfödda barnets elektroencefalografi, EEG-kurva följs upp genom kontinuerlig mätning (amplitudintegrerat EEG eller aEEG) med hjälp av sensorer som fästs på huden på huvudet och blodprover tas för att konstatera graden av asfyxi. Andningen, blodcirkulationen och vätskebalansen följs upp och behandlas vid behov.

Kylbehandling

Kylbehandling förbättrar prognosen för allvarligt asfyktiska nyfödda barn som är fullgångna eller nästan fullgångna. Kylbehandlingen ges på intensivvårdsavdelningen och inleds så snart som möjligt efter födseln.

Kylbehandling sänker kroppstemperaturen till 33–34 °C. Kylbehandlingen tar vanligen 72 timmar. Uppvärmningen till normal temperatur sker långsamt (0,5 °C/timme). Efter kylbehandlingen, vid 4–7 dagars ålder, görs en magnetundersökning av hjärnan, dvs. MRI. Efter utskrivningen ordnas en utvecklingsuppföljning för barnet som fått kylbehandling för att följa upp hens utveckling och tillväxt.

 

Kyllä

Uppdaterad  29.6.2023