Gluten orsakar en inflammatorisk reaktion i tunntarmens slemhinna, vilket leder till skador på tunntarmens tarmludd, "luddet blir lägre". På befolkningsnivå har cirka 1,5 procent av finska barn celiaki. Celiaki kan bryta ut i vilken ålder som helst.
Symtom
Typiska symtom på celiaki är magsmärtor, förändringar i avföringens fasthet, förstoppning eller diarré. Magsymtom förekommer inte alltid. Celiaki kan också orsaka ledsmärta, utslag (hudceliaki) eller, mer sällan, förhöjda levervärden (hepatit). Avancerad celiaki leder till malabsorption av näringsämnen, vilket kan leda till minskad längdtillväxt och minskad bentäthet. Celiaki kan vara förknippad med anemi, som ofta beror på järnbrist.
Diagnos
Med hjälp av ett blodprov undersöks blodstatus, antikroppar mot vävnadstransglutaminas (TGA2) och totalt immunoglobulin (IgA). TGA2-testet är mycket känsligt (90 procents noggrannhet och känslighet). Om TGA2 är mer än 10 gånger högre än normalt och endomysium-antikroppar är positiva kan en läkare som specialiserat sig på behandling av celiaki ställa diagnosen celiaki utan att det behövs någon endoskopisk undersökning.
Om TGA2-antikropparna är mindre förhöjda än ovan utförs en endoskopiundersökning av magsäcken för att ta vävnadsprover från tolvfingertarmen. Före endoskopin hålls barnets kost normal och glutenintaget begränsas inte. Hos barn utförs endoskopi av magsäcken under narkos. Undersökningen utförs på ett dagsbesök på polikliniken och själva endoskopin tar bara cirka 10 minuter. Man får vanligtvis åka hem 4–6 timmar efter undersökningen.
Screening
Blodprov för att undersöka celiaki rekommenderas för grupper där risken för att utveckla sjukdomen har ökat, även om barnet inte har några symtom. Om en förälder eller ett syskon har celiaki är risken för att barnet ska få celiaki en på tio. Screening rekommenderas i grupper där en familjemedlem har celiaki eller barnet har typ 1-diabetes eller barnet har en autoimmun sköldkörtelsjukdom (hypotyreos, hypertyreos, kronisk inflammation), Sjögrens syndrom, Downs syndrom eller håravfall, eller om IgA-brist i blodet konstaterats. Screeningtestet är ett blodprov (TGA2-analys), som förklaras ovan.
Behandling
Den enda effektiva behandlingen av celiaki är glutenfri kost. I kosten undviker man helt och hållet livsmedel som innehåller vete, råg och korn. Behandlingen är livslång och man bör undvika de nämnda spannmålen så strikt som möjligt. Havre lämpar sig för personer med celiaki när det används med måtta. Symtomen försvinner inom några veckor eller månader efter att man börjat med kosten. Till en början ger en näringsterapeut vägledning om glutenfri kost. Barnen går årligen på uppföljningsbesök hos en läkare och/eller sjukskötare för att kontrollera tillväxt, blodvärden och genomförandet av kostbehandlingen.
Det kan ta ett år, eller till och med mer, innan celiakiantikroppar normaliseras hos barn. Kontrollendoskopiundersökningar är inte nödvändiga för barnpatienter. Barn under 16 år får handikappbidrag med grundbelopp från FPA.