Fast föda

Fast föda introduceras gradvis vid 4–6 månaders ålder. Portionerna är till en början små provdoser som ges efter amningen eller efter att man gett modersmjölksersättning.

Friska spädbarn introduceras till fast föda eller kompletterande föda vid 4–6 månaders ålder, till en början i små portioner (från en skedspets till några teskedar). För spädbarn som endast får modersmjölksersättning rekommenderas att börja äta fast mat vid ungefär fyra månaders ålder. Om ett ammande barn som är äldre än fyra månader verkar behöva annan mat utöver modersmjölk är det bättre att börja med fast föda än att byta till modersmjölksersättning. Flaskmatning ersätter alltså inte amning, utan bröstmjölk är fortfarande en viktig näringskälla för barnet.

Provdoser bör introduceras efter amningen eller efter att man gett modersmjölksersättning. Senast vid sex månaders ålder börjar barn behöva fast föda utöver modersmjölken. Barnet behöver t.ex. protein och järn från fast föda, och modersmjölksersättning eller tillskottsnäring räcker inte längre till för att säkerställa ett tillräckligt intag av dessa näringsämnen. Helamning i mer än sex månader innebär till exempel en risk för järnbrist. Att skjuta upp introduktionen av kompletterande mat minskar inte heller förekomsten av allergier utan kan till och med öka den, så det finns ingen anledning att skjuta upp introduktionen av kompletterande mat efter sex månaders ålder.

Användning av fast föda

Ett barn är motoriskt redo att äta fast föda när hen kan sitta i en stödd position, har god koordination mellan huvud och ögon och kan sträcka sig efter maten med handen. Munmotoriken utvecklas när man äter fast föda. Vanligtvis befinner sig barnet i detta utvecklingsstadium i 4–6 månaders ålder.

Barn skyr av naturliga skäl nya smaker, särskilt bittra och sura smaker, som de som finns i grönsaker. Barn gillar den naturliga sötman i bröstmjölk och därför också smaken av t.ex. frukt. Barn behöver flera gånger utsättas för nya smaker innan de lär sig att tycka om dem, så det är bra att erbjuda samma smaker flera gånger. Föräldrar bör inte sluta erbjuda en ny mat eller smak för snabbt, även om barnet motsätter sig det. Ofta handlar det bara om att barnet inte har vant sig vid den nya smaken.

När ett barn kan ta tag i bestick får hen en egen sked och gaffel, även om en vuxen hjälper med ätandet hela tiden. Fingermat kan till exempel vara en rågbrödskant eller bitar av rotfrukter, som barnet kan använda för att öva på att stoppa mat i munnen. Inga bitar får tas loss från fingermaten. En puré kan lämnas grövre när barnets tänder bryter fram. Vid ett års ålder äter barnet mat med nästan samma konsistens som resten av familjen, naturligtvis hackad eller finfördelad. Seg mat, som kött, bör fortfarande vara finhackad i detta skede.

Barnet behöver inte välling i någon ålder, eftersom tidig introduktion av välling kan minska eller till och med avsluta amningen. Med välling avses kommersiella mjölkprodukter som kan drickas (även ur en flaska) med en liten mängd tillsatta grönsaker, t.ex. potatis och morötter, eller spannmål, t.ex. majs eller ris. Även för barn över fem månaders ålder är gröt bättre till sin konsistens för att lära sig äta. Gröt kan spädas ut lite med modersmjölk eller modersmjölksersättning för att göra det lättare för barnet att äta den.

Vuxna bestämmer vad och när man äter, och friska barn vet hur mycket de orkar äta.

Hemgjord eller från butikshyllan

Du kan laga fast föda själv enligt åldersanpassade näringsrekommendationer eller köpa kommersiella preparat som är tydligt märkta med ålder. Från och med fyra månaders ålder kan man ge mat som grönsaker, bär och frukt, och från och med fem månaders ålder spannmål, kött, kyckling, fisk och ägg. Spädbarn bör inte få extra mat med högt socker- eller saltinnehåll.

När ska man använda vanlig mjölk?

Vanlig fettfri mjölk är lämplig att dricka från ett års ålder. Vanlig mjölk kan också användas i matlagning, till exempel i gröt. Surmjölksprodukter, som yoghurt, kan erbjudas ett barn från 10 månaders ålder. Ett friskt barn behöver inte heller någon specialmjölk för 1–3-åringar, utan kan övergå till vanlig fettfri mjölk från ett års ålder. När det gäller näringsinnehållet kan mjölk för 1–3-åringar användas om det är behändigt, t.ex. när man reser.

Haitarin otsikkotaso3
Potatis och grönsaker
  • potatis, morot, blomkål, broccoli, majs, gurka, tomat, bönor, batat, osv.
  • från 4 månaders ålder, senast 6 månaders ålder
  • först tillagad i puréer, från 6–10 månaders ålder färskriven
Bär och frukt
  • jordgubbar, hallon, blåbär, nypon, äpple, banan, plommon, citrusfrukter, osv.
  • från 4 månaders ålder, senast 6 månaders ålder
  • puré, färskriven, kräm
Spannmålsprodukter
  • havre, råg, korn, vete, spelt, ris, bovete, majs, hirs, helst fullkorn
  • från 5 månaders ålder, senast 6 månaders ålder
  • gröt, med puréer, bröd som fingermat i början
Kött, fisk och ägg
  • kyckling, kalkon, griskött, nötkött, får, ren, fisk, ägg
  • från 5 månaders ålder, senast 6 månaders ålder
  • först malt i små mängder (1 tsk) med puréer, senare ökar dosen till 1–1,5 msk. Okryddad kött och fisk (inte heller färdigt kryddad)
Mjölk och mjölkprodukter
  • naturell yoghurt, surmjölk, kvarg, mjölk som upphettats i maten
  • från 10 månaders ålder, närmare 1 års ålder fettfri mjölk
  • som sådan, smaksatt med bär och riven frukt
Matfetter
  • vid behov (t.ex. för att stödja en god tillväxt), rapsolja i barnets puré eller gröt
 

Kyllä

Uppdaterad  30.6.2023