1. Börja med att fundera på om ni vill förändras, vad ni vill förändra och varför?
Det är lättare att påbörja och engagera sig i förändringar när de görs för ens familj och en själv. ”Vi vill göra saker för att de är viktiga för oss”
Det är bra att väga förändringens för- och nackdelar. Vad kan förändringen göra för nytta? Och kan förändringen göra någon skada? Du måste antagligen ge upp eller minska på något. Är fördelarna fortfarande större än nackdelarna?
Exempel
Vi vill använda mer grönsaker, eftersom vårt mål är att äta lättare och ge maten mer smak och färg. Den här förändringen kommer att hjälpa oss att må bättre. Vi måste lägga lite mer tid på att laga maten, men det är ändå värt det.
2. Bestäm er för att göra små förändringar
Lägg märke till vilka saker som redan är i skick och fungerar just nu. Tänk sedan på små förändringar som är genomförbara de flesta dagar. Detta kan ge viktiga upplevelser av framgång. För att komma igång räcker det med att sätta upp 1–3 små mål som ska uppnås. När de går bra kan man börja tänka på nya mål. Resurserna är begränsade och målen måste stå i proportion till den egna orken.
Exempelmål
De flesta dagar äter vi grönsaker med middagen.
3. Planera genomförandet
Planera hur och med vilka lösningar ni kan få förändringarna att fungera. Överväg vad som krävs för att genomföra förändringen och vilka hinder som kan uppstå för förändringen.
Det är en bra idé att pröva de nya sätten att agera under ett par veckor. Bedöm sedan hur ni upplevde förändringen och hur ni ska fortsätta. På basis av de samlade erfarenheterna kan de nya vanorna anpassas och finslipas för att bli mer fungerande.
Exempel
-
Vad ska vi göra? Skaffa, laga och äta mer grönsaker till middagen.
-
Hur gör vi det? Föräldrarna ser till att det alltid finns åtminstone morötter och kål i kylskåpet, som håller sig bra. När vi handlar mat köper vi också salladsingredienser. Dessutom skaffar vi frysta grönsaker och konserverad frukt. När vi lagar middagen börjar vi med att bestämma vilka grönsaker som ska serveras i dag, vem som ska tillaga dem och hur de ska tillagas.
-
Eventuella hinder? Man är fruktansvärt hungrig och trött när det är dags att tillreda grönsakerna.
-
Vad gör vi? Ät ett par tomater eller morötter som förrätt, vi tillreder dem tillsammans.
4. Acceptera att förändring tar tid
Många vill att en permanent livsstilsförändring ska ske omedelbart. Förändringsprocessen tar dock tid och det är vanligt att man emellanåt återgår till gamla vanor. Tro och lita på er förmåga att åstadkomma förändringar, även om tron ibland sätts på prov.
5. Ge varandra beröm och uppmuntran
Beröm och uppmuntran hjälper en att göra rätt också nästa gång. Man kan aldrig ge för mycket positivt och välförtjänt beröm.
Det finns många sätt att berömma på
-
Uppmuntrande beröm ökar tron på den egna förmågan. ”Du är ju jättebra på att skala morötter”.
- Genom frågande beröm hjälper man barnet att reflektera över varför det gick så bra. ”Hur gjorde du en så god sallad?”, ”Hur lyckades du skala morötterna så här bra?”
-
Beröm som styr till handling uppmuntrar till att sträva efter att nå mål. Med övning och uthållighet är nästan allt möjligt. ”Du orkar verkligen öva envist på att skala morötter”.
-
Tack-beröm visar att man uppskattar vad den andra personen har gjort. ”Tack för att du gjorde en sallad till oss i dag!”
- Att
tala berömmande om barnet till en annan vuxen inför barnet stärker självkänslan: ”Vår Eetu har gjort en helt fantastisk morotssallad två dagar den här veckan.”