Den ”täta och energirika” näringen som prematurer får kan också leda till förstoppning, liksom vätskebegränsningen som vissa barn måste ha. Bröstmjölk gör oftast avföringen mjukare och minskar risken för förstoppning. Många prematurer får läkemedel mot förstoppning medan de är på sjukhuset.
Den långsamma tarmfunktionen kan också hålla i sig efter utskrivningen. Hur ofta tarmen töms är individuellt. Om babyn tömmer tarmen sällan utan att det orsakar några symtom behöver det inte behandlas, förutsatt att barnet växer normalt.
När babyn börjar få fast föda kan man behandla förstoppning genom att regelbundet ge babyn plommonpuré. Om det inte räcker bör man ge läkemedel mot förstoppning (till exempel makrogol, laktulos) regelbundet dagligen som några veckors kurer. Dosen beror på hur babyn reagerar på läkemedlet. Dessa läkemedel är säkra och orsakar inget beroende. Den vanligaste biverkningen är diarré, som man behandlar genom att minska dosen.
Symtomen på förstoppning, som aptitlöshet, magsmärtor, rastlöshet, kräkningar och gråt är besvärliga och kan försämra livskvaliteten och försvåra matningen. Svår förstoppning kan leda till att portionerna minskar och därmed påverka barnets tillväxt.
Behandling av förstoppning
- När barnet börjar få fast föda blir tarmfunktionen ofta långsammare. Om barnet inte har svårt att tömma tarmen behöver man inte göra något åt den förändrade funktionen.
- Plommonpuré gör ofta avföringen tillräckligt mjuk.
- Vid behov använder man förstoppningsläkemedel från apoteket och följer läkarens anvisningar.
- Läkemedlet mot förstoppning ges dagligen och medicineringen avslutas stegvis. Behandlingsperioden är individuell och kan ibland vara flera månader.